Om hangrisar inte kastreras medför det en ökad andel slaktkroppar som avger en oangenäm galtlukt. För att undgå denna lukt kastreras hangrisarna inom 2-7 levnadsdygn. Dansk lagstiftning ställer krav på smärtlindring i samband med kastration och det sker en intensiv forskning för att på sikt kunna undvika kastration.

Produktion av icke kastrerade hangrisar medför en ökad andel slaktkroppar som avger galtlukt när köttet tillagas. Galtlukten karaktäriseras av en urin- eller gödselliknande odör.

Den biologiska bakgrunden till utvecklandet av galtlukt hos hangrisar karaktäriseras huvudsakligen av två kemiska föreningar - androstenon och skatol. Skatol är ett resultat av mikrobiel omsättning i tarmarna som kan ändras genom fodret. Androstenon är ett feromon (inte ett hormon) som bildas i testiklarna och det säkraste sättet att undgå att galtlukt utvecklas är därför kastration av spädgrisarna.

Dansk lagstiftning ställer särskilda krav på smärtlindring

Lagstiftningen i Danmark föreskriver att kastration av spädgrisar utföras med smärtstillande, och utförs så tidigt som möjligt inom djurets första 2-7 levnadsdygn. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska kastrering utföras under narkos.

Kastrationen får endast utföras av en veterinär eller en person som är utbildad för uppgiften, och som har erfarenhet av att kastrera spädgrisar med lämpligt medel och under hygieniska förhållanden.

Flera forskningsprojekt försöker hitta nya lösningar

I Danmark har bland andra SEGES, Videnscenter for Svineproduktion under Landbrug & Fødevarer under många år arbetat för att lösa problemet med galtlukt i griskött, men man har ännu inte hittat en säker lösning. Man har gjort försök med avel, foder, könssortering av sädesceller, vaccinet Improvac och "on line"-sortering av slaktkroppar med hjälp av "human nose"-metoden i vilken man luktar på alla slaktkroppar och sorterar bort de som luktar. Ingen av dessa lösningar är säkra eller kan accepteras av marknaderna som vi säljer vårt griskött till.

EU-kommissionen har bett alla EU-länder att skriftligen förhålla sig till riskfaktorerna för svansbitning innan svanskupering får utföras. Ändringen är en skärpning av befintliga regler som innebär att grisar iinte får svanskuperas rutinmässigt. I Danmark har det skett en uppstramning av dokumentationskravet för svansbitning innan svanskupering får utföras. Därför måste uppfödaren göra en omfattande riskbedömning och en handlingsplan innan svanskupering får utföras.