Vi använder cookies

Genom att använda www.branchinfo-kott.se accepterar du, att vi använder cookies. Det gör vi för att förbättra användarvänligheten och för webbstatistiken.

Benchmark

i

Välj ämne

Välj land

Kvalitet och kontroll

ParameterDanmark/DANSKADenmark / UK-productionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
Kvalitetssystem

DANISH produktstandard
(sedan 2007)
QSG (sedan 1995)

Independent third party audit every year, of which 10% are 'unannounced'. Separate 'unannounced' audits are carried out by the Danish authorities at 5% of pig farms annually, based on predetermined 'risk assesment'.

Grundcertifiering Gris (sedan 2010)

QS (sedan 2001)

PQS (sedan 2009)

IKB Varken (sedan 1995)Inget nationellt kvalitetssystem.
Integrerad produktion, dvs. mycket
lik den danska jord-till-bordmodellen,
är emellertid mycket utbredd i
Spanien, och man har ofta egna
veterinärer.
Omfång95 % av produktionen. Därav 15 %
under UK-produktionen.
15 % av produktionen

100 % av grisproducenterna.
Slakterierna accepterar inte grisar
som inte är certifierade.

Cirka 95 % av produktionen

Under 5 % av produktionen

Cirka 99 % av produktionen

-

Identifikation och spårbarhet

CHR-nummer (besättningsnummer)
 Öronbrickor
 Flyttregister
 Leverantörsnummer
 I Danmark slaktas endast dansk gris 

CHR-nummer (besättningsnummer)
 Öronbrickor
 Flyttregister
 Leverantörsnummer
 I Danmark slaktas endast dansk gris 

Öronbrickor
Leverantörsnummer
I Sverige slaktas endast svensk gris. 

QS-ID
Öronbrickor
Leverantörsnummer
I Tyskland slaktas primärt QS-gris
(t.ex. tysk, dansk och holländsk). 

System av CHR-typ
Öronbrickor
I Polen slaktas både polsk och
utländsk gris. 

UBN-nummer
Öronmärker
Flyttregister vid identifiering genom registreringssystem.

I Holland slaktas mestadels holländska grisar.

 

 

System av CHR-typ (REGA)
Kontroll

Oberoende tredjepartskontroll varje eller var tredje år beroende på utvärderingsresultatet. Oanmält med 48 timmars varsel.
Riskbaserad myndighetskontroll.

Oberoende tredjepartskontroll
varje år, varav 10 % oanmälda
kontrollbesök.
Riskbaserad myndighetskontroll
(oanmäld i 5 % av besättningarna). 

Egenrevision varje år och oberoende av tredjepartskontroll minst vartannat år.
Stickprovskontroll i 5 % av bestånden. 

Oberoende tredjepartskontroll
vart, vartannat eller vart 3:e år
beroende på kontrollresultat.
Producenter kan välja mellan:
1. Oanmäld ordinarie kontroll
(48 timmars varsel)
2. Anmäld ordinarie kontroll + en
oanmäld spotkontroll mellan
två ordinarie. 

Myndighetskontroll i 5 % av besättningarna
per år. Dessa besättningar
väljs till 50 % ut simpelt slumpartat
och 50 % är baserade på riskanalyser
och klassificering av besättningar.

Oberoende tredjepartskontroll varje år (riskbaserad). 

 

Myndighetskontroll cirka en gång
årligen.
De regionala veterinärmyndigheterna
ska ha särskilt tillstånd för
kontrollbesök.
Det finns inga lagmässiga sanktioner
mot brott mot djurskyddet.

Hälsa och användning av läkemedel

ParameterDanmark/DANSKADanmark / UK-produktionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
Hälsorådgivning

Hälsorådgivningsavtal är obligatoriska för
 besättningar av en viss storlek. Omkring 90 %
 av grisproducenterna har ingått ett hälsoråd-
 givningsavtal med en veterinär.
 Det är mellan 9 och 12 årliga rådgivningsbesök
 i suggbesättningar och mellan 4 och 6 årliga
 rådgivningsbesök i slaktgrisbesättningar. Antalet
 besök ökas vid domar rörande djuromsorg, läke-
 medelsanvändning och djurhälsa.
 Besättningar utan ett hälsorådgivningsavtal ska
 ha minst ett årligt besök av en veterinär.
 Det gäller för alla besättningar, att om fastställda
 gränsvärden för antibiotikaanvändning överskrids,
 utlöser detta ett ’gult kort’ från myndigheterna,
 vilket medför ökad övervakning och krav på
 utarbetande av handlingsplaner. 

Hälsorådgivningsavtal är obligatoriska för
 besättningar av en viss storlek. Omkring 90 %
 av grisproducenterna har ingått ett hälsoråd-
 givningsavtal med en veterinär.
 Det är mellan 9 och 12 årliga rådgivningsbesök
 i suggbesättningar och mellan 4 och 6 årliga
 rådgivningsbesök i slaktgrisbesättningar. Antalet
 besök ökas vid domar rörande djuromsorg, läke-
 medelsanvändning och djurhälsa.
 Besättningar utan ett hälsorådgivningsavtal ska
 ha minst ett årligt besök av en veterinär.
 Det gäller för alla besättningar, att om fastställda
 gränsvärden för antibiotikaanvändning överskrids,
 utlöser detta ett ’gult kort’ från myndigheterna,
 vilket medför ökad övervakning och krav på
 utarbetande av handlingsplaner. 

I alla lantbruk som har villkorade
läkemedel råder krav på veterinärbesök
var 5:e vecka. 

Krav på minst två veterinärbesök
per år eller ett besök per gödningsperiod. 

Inga specifika regler.
Veterinärbesök vid behov. 

Hälsorådgivningsavtal är obligatoriska.
Varje grisproducent måste ha
ett avtal med en ansvarig veterinär.
Veterinären ska besöka varje lantbruk
varje månad och ska dokumentera
sina undersökningar i en rapport.

Alla lantbruk ska ha en hälsoplan
och en behandlingsplan som är
specifik för lantbruket och de ska
uppdateras åtminstone en gång
årligen.

 

 

Inga särskilda krav.

"Integratorerna" anlitar dock ofta egna veterinärer för att de ska besöka bestånden regelbundet. De flesta grisfarmar i Spanien är dessutom med i lantbrukarnas djurhälsoorganisation, Agrupaciones de Defensa Sanitaria ADS, som har ett gemensamt hälsoprogram som övervakas av en veterinär som regelbundet besöker ADSG-gårdarna.

Hälsotillstånd

Alla besättningar utreds i förhållande till utvalda
 sjukdomar och salmonella. Besättningarnas
 hälsotillstånd registreras i en databas och är
 tillgängliga för allmänheten på www.spf-sus.dk.
 Danmark har trikinfri status. 

Alla besättningar utreds i förhållande till utvalda
 sjukdomar och salmonella. Besättningarnas
 hälsotillstånd registreras i en databas och är
 tillgängliga för allmänheten på www.spf-sus.dk.
 Danmark har trikinfri status. 

Fritt från PRRS. 

Ingen central hälsotillsyn.

Ingen central hälsotillsyn. 

Central övervakning genom det centrala veterinärinstitutet (Wageningen University) och GD Health. 

 

Ingen central hälsotillsyn.
Utskrivning av läkemedel

Professionella grisbestånd ska ha ett hälsorådgivningsavtal. Veterinären säljer inte medicin, utan skriver bara ut recept. Medicin lämnas ut av apotek. Därmed hålls försäljning och veterinärrådgivning åtskilt. 

Professionella grisbestånd ska ha ett hälsorådgivningsavtal. Veterinären säljer inte medicin, utan skriver bara ut recept. Medicin lämnas ut av apotek. Därmed hålls försäljning och veterinärrådgivning åtskilt. 

Veterinär får inte sälja läkemedel.
Läkemedel köps via apoteket.
Utskrivning av läkemedel görs endast
efter att legitimerad veterinär har
ställt diagnos. 

Veterinär har rätt att sälja läkemedel.
Veterinärer kan endast skriva ut
antibiotika för högst sju dagar.
Utskrivning av läkemedel görs
endast efter att legitimerad veterinär
har ställt diagnos. 

Veterinär har rätt att sälja läkemedel.

Utskrivning av läkemedel görs
endast efter att legitimerad veterinär
har ställt diagnos. 

Veterinär kan sälja läkemedel.
Utskrivning af läkemedel görs
endast efter att legitimerad veterinär
har ställt diagnos. 

 

Veterinär får inte sälja läkemedel.
Läkemedel köps via apoteket.
Utskrivning av läkemedel görs endast
efter att en veterinär har ställt diagnos
och efter beslut av besättningsveterinären
och grisproducenten.
Registrering av läkemedelsanvändning

Grisproducenten ska registrera läkemedels-användning i besättningen. 

Grisproducenten ska registrera läkemedels-användning i besättningen. 

Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen. 

Grisproducenten ska registrera
läkemedelsanvändning i besättningen. 

Grisproducenten ska registrera
läkemedelsanvändning i besättningen. 

Grisproducenten ska registrera
läkemedelsanvändning i besättningen. 

 

Grisproducenten ska registrera och
dokumentera läkemedelsanvändning
i besättningen.
Tillsyn av läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändning registreras i VETSTAT per
 djurgrupp och besättningsägare samt över utskrivna
 läkemedel per veterinär. Resultaten publiceras varje år
 i DANMAPrapporten. 

 Läkemedelsanvändning registreras i VETSTAT per
 djurgrupp och besättningsägare samt över utskrivna
 läkemedel per veterinär. Resultaten publiceras varje år
 i DANMAPrapporten.

Central tillsyn, men inte per djurgrupp,
besättningsägare eller veterinär.
Apoteken registrerar läkemedel som
skrivs ut och publicerar statistiken
varje år. 

Central övervakning. Under 2015 har övervakning på beståndsnivå införts. 

Central tillsyn. I branscheregi
arbetas det med registrering på
besättningsplan. 

Användningen per bestånd och åldersgrupp registreras i en central databas på
beståndsägar- eller veterinärnivå. 

 

Central tillsyn. I branschregi arbetas
det med registrering på besättningsplan.
Totalanvändning av antibiotika

44,9 mg antibiotika/kg djur (biomassa) 

44,9 mg antibiotika/kg djur (biomassa) 

12,6 mg antibiotika/kg djur (biomassa) 

179,1 mg antibiotika/kg djur (biomassa) 

151,2 mg antibiotika/kg djur (biomassa) 

69,9 mg antibiotika/kg djur (biomassa) 

 

317,1 mg antibiotika/kg djur (biomassa)

Foder

ParameterDanmark/DANSKADanmark / UK-produktionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
Produktion/framställning

Offentlig kontroll. Fodret ska vara köpt från danska auktoriserade eller QS-godkända foderföretag.
Frekvensen av myndigetskontroll fastställs efter en riskbedömning och frekvensen varierar mellan 1-5 årliga besök. 

Offentlig kontroll. Fodret ska vara köpt från danska auktoriserade eller QS-godkända foderföretag.
Frekvensen av myndigetskontroll fastställs efter en riskbedömning och frekvensen varierar mellan 1-5 årliga besök. 

Offentlig kontroll av svenska foderföretag.  Myndighetskontrollfrekvensen beror på riskgruppen och varierar mellan en inspektion var 10:e år till 18 inspektioner per år. 

Foder får endast köpas från
QS-godkända foderföretag. 

Myndighetskontroll
 

Foder får endast köpas från foderföretag som är godkända av GMP+.  

 

Myndighetskontroll.
Endast GMP-certifierad foderproduktion
Kött-och benmjöl (MBM)

 Förbjudet

Förbjudet 

Förbjudet 

Förbjudet 

Förbjudet 

Förbjudet 

 

Förbjudet
BlodprodukterTillåtet

Förbjudet 

Tillåtet 

Tillåtet 

Tillåtet 

Tillåtet 

 

Tillåtet
Animaliskt fett

Tillåtet 

Förbjudet 

Tillåtet 

Tillåtet 

Tillåtet 

Tillåtet 

 

Tillåtet
Tillväxtbefrämjande antibiotika

Förbjudet sedan 2000 

Förbjudet sedan 2000

Förbjudet sedan 1986

Förbjudet sedan 2004 

Förbjudet sedan 2006 

Förbjudet sedan 2006 

 

Förbjudet sedan 2006
Catering biprodukter, matavfall etc.

Matavfall är inte tillåtet. 

Matavfall är inte tillåtet. 

Matavfall är inte tillåtet. 

Matavfall är inte tillåtet. 

Matavfall är inte tillåtet. 

Matavfall är inte tillåtet. 

 

Matavfall är inte tillåtet.
Fiskmjöl

Fiskmjöl får inte användas till slaktgrisar som är större än 40 kg. 

Fiskmjöl får inte användas till slaktgrisar som är större än 40 kg. 

Tillåtet. Det finns ett gränsvärde för tillsättning av fiskmjöl i slaktgrisfoder. 

Tillåtet, men endast i bestånd med uteslutande grisproduktion. 

Inga regler för användning av
fiskmjöl. 

Inga regler för användning av fiskmjöl. 

 

Inga regler för användning av
fiskmjöl.
GMO

Tillåtet 

Tillåtet 

Tillåtet. Det finns områden där fodret är GMO-fritt. 

Tillåtet 

Tillåtet 

Tillåtet 

 

Tillåtet

Stallinredning och djuromsorg

ParameterDanmark / DANSKADanmark / UK-produktionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
Dräktiga suggor

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Ingen del av stian får vara smalare än 3 m.
Det ska finnas strö på det fasta/dränerade golvet. Enligt en ny dansk lagstiftning ska suggor vara lösgående från frånvänjning till 7 dagar innan grisning. Lagstiftningen gäller från 1 januari 2015 i nybyggnationer och från 1 januari 2035 i alla byggnader.

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Ingen del av stian får vara smalare än 3 m.
Det ska finnas strö på det fasta/dränerade golvet. Enligt en ny dansk lagstiftning ska suggor vara lösgående från frånvänjning till 7 dagar innan grisning. Lagstiftningen gäller från 1 januari 2015 i nybyggnationer och från 1 januari 2035 i alla byggnader.

Suggor och galtar ska vara lösgående.
Minst 2,8 m mellan stians sidor.

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Minst 2,8 m mellan stians sidor eller minst 2,4 m mellan stians sidor vid grupper med mindre än 6 grisar. 

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Minst 2,8 m mellan boxsidorna. 

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Minst 2,8 m mellan stians sidor. Suggor och galtar ska ställas i grupper från 4 veckor efter inseminering till 7 dagar innan förväntad grisning. 

 

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Minst 2,8 m mellan boxsidorna.
Digivande suggor/grisning

 Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
 Krav på passande sysselsättningsmaterial i till-
 räcklig mängd, såvida inte detta är tekniskt
 omöjligt med det flytgödselsystem som används
 i anläggningen.
 Spädgrisarna ska ha ett utrymme som är åtskilt
 från suggan. Det ska vidare om så behövs finnas
 en värmekälla.
 Den danska grisbranschen har som målsättning
 att 10 % av suggorna ska vara lösgående i grisnings-
 stallet år 2020 och efter 2021 ska alla nybyggda grisnings-
 stall vara inredda för lösdrift.

 

 

 Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
 Krav på passande sysselsättningsmaterial i till-
 räcklig mängd, såvida inte detta är tekniskt
 omöjligt med det flytgödselsystem som används
 i anläggningen.
 Spädgrisarna ska ha ett utrymme som är åtskilt
 från suggan. Det ska vidare om så behövs finnas
 en värmekälla.
Den danska grisbranschen har som målsättning
 att 10 % av suggorna ska vara lösgående i grisnings-
 stallet år 2020 och efter 2021 ska alla nybyggda grisnings-
 stall vara inredda för lösdrift. 

Suggor och gyltor ska vara lösgående. Skyddsbyglar får endast användas om suggan utgör en fara för anställda eller spädgrisar. När personalen lämnar stallet ska skyddsbyglarna tas bort.
Krav på lämpligt bobyggningsmaterial i tillräcklig mängd.

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Krav på passande sysselsättningsmaterial
i tillräcklig mängd, såvida
inte om detta är tekniskt omöjligt
med det flytgödselsystem, som
används i anläggningen.
Spädgrisarna ska ha ett utrymme,
som är åtskilt från suggan. Det ska
vidare finnas en värmekälla. 

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Krav på passande sysselsättningsmaterial
i tillräcklig mängd, såvida
inte detta är tekniskt omöjligt med
det flytgödselsystem som används
i anläggningen.
Spädgrisarna ska ha ett utrymme,
som är åtskilt från suggan. Det ska
vidare finnas en värmekälla. 

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Krav på passande sysselsättningsmaterial
i tillräcklig mängd, såvida
inte detta är tekniskt omöjligt med
det flytgödselsystem som används
i anläggningen.
Spädgrisarna ska ha ett utrymme,
som är åtskilt från suggan. Det ska
vidare finnas en värmekälla. 

 

Uppstallning enligt EU-lagstiftningen.
Krav på passande sysselsättningsmaterial,
såvida inte detta är tekniskt
omöjligt med det flytgödselsystem
som används i anläggningen.
Avvänjning av smågrisar

Efter 28 dagar
 Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare,
 om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning) 

Efter 28 dagar
 Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare,
 om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning) 

Efter 28 dagar.

Efter 28 dagar
Spädgrisar kan dock vänjas av upp
till 7 dagar tidigare, om de flyttas till
specialiserade stall (EU-lagstiftning).

Efter 28 dagar
Spädgrisar kan dock vänjas av upp
till 7 dagar tidigare, om de flyttas till
specialiserade stall (EU-lagstiftning).

Efter 28 dagar
Spädgrisar kan dock vänjas av upp
till 7 dagar tidigare, om de flyttas till
specialiserade stall (EU-lagstiftning).

Efter 28 dagar
Spädgrisar kan dock vänjas av upp
till 7 dagar tidigare, om de flyttas till
specialiserade stall (EU-lagstiftning).

Sysselsättnings- och bökmaterial

Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig
 mängd halm eller annat sysselsättnings- och bök-
 material. Sysselsättnings- och bökmaterial ska vara
 naturmaterial och i kontakt med golvet.
 

Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig
 mängd halm eller annat sysselsättnings- och bök-
 material. Sysselsättnings- och bökmaterial ska vara
 naturmaterial och i kontakt med golvet.
 

Alla grisar ska ha daglig tillgång till
halm och strömaterial. 

Alla grisar måste ha ständig tillgång
till en tillräcklig mängd halm eller
annat sysselsättnings- och bökmaterial.
Materialet måste vara ofarligt
och finnas i tillräcklig mängd.
Inplastade kedjor är tillåtna i boxen. 

Alla grisar ska ha konstant tillgång till en tillräcklig mängd material. Materialet ska vara oskadligt och finnas i tillräcklig mängd. 

Alla grisar ska ha konstant tillgång till manipulerbart material. Materialet ska vara oskadligt och finnas i tillräcklig mängd. Kedja med plastpåhäng tillåtet. En enda kedja är inte tillräckligt. 

 

Alla grisar måste ha ständig
tillgång till en tillräcklig mängd sysselsättnings-
och bökmaterial.
Materialet måste vara ofarligt.
Inplastade kedjor är tillåtna.
Golv till smågrisar och slaktgrisar

I stior för avels- och slaktgrisar ska minst 1/3 av golvet vara fast eller dränerat golv. I stior för smågrisar ska minst 1/2 av golvet vara fast eller dränerat golv. 

I stior för avels- och slaktgrisar ska minst 1/3 av golvet vara fast eller dränerat golv. I stior för smågrisar ska minst 1/2 av golvet vara fast eller dränerat golv. 

Enbart spaltgolv är förbjudet. Minst 2 tredjedelar fast golv.

Enbart spaltgolv är tillåtet 

Enbart spaltgolv är tillåtet 

Krav på 40 % fast golv till smågrisar
och slaktgrisar. 

 

Enbart spaltgolv är tillåtet
Bevattning/sprinkler

Alla grisar över 20 kg, inklusive suggor, ska ha
 bevattning eller annan anordning som kan kyla dem 

Alla grisar över 20 kg, inklusive suggor, ska ha
 bevattning eller annan anordning som kan kyla dem 

Krav på bevattning i anläggningarna 

 Inget krav

Inget krav 

Inget krav 

 

Inget krav
Sjukboxar

Krav på sjukstior Det ska finnas ett tillräckligt antal sjukstior, så att det alltid finns minst en sjukstia som är redo att användas för grisar som är sjuka eller skadade.
Det totala antalet sjukstior rekommenderas utgöra minst 2-5 % av det totala antalet stiplatser inomhus för suggor.
Minst 2/3 av den totala minimiytan ska bestå av mjukt underlag. Det ska finnas en värmekälla i form av värmelampa, strö eller golvvärme och det ska finnas möjlighet till avkylning. 

Krav på sjukstior Det ska finnas ett tillräckligt antal sjukstior, så att det alltid finns minst en sjukstia som är redo att användas för grisar som är sjuka eller skadade.
Det totala antalet sjukstior rekommenderas utgöra minst 2-5 % av det totala antalet stiplatser inomhus för suggor.
Minst 2/3 av den totala minimiytan ska bestå av mjukt underlag. Det ska finnas en värmekälla i form av värmelampa, strö eller golvvärme och det ska finnas möjlighet till avkylning. 

Krav på sjukboxar. Sjukboxar måste
vara temperaturreglerade. 

Krav på sjukboxar. Sjuka eller skadade
grisar måste isoleras i en box
med torrt eller bekvämt strömaterial. 

Krav på sjukboxar, men inga specifika
regler. 

Krav på sjukboxar. Sjukboxarna ska
vara väl ventilerade och ska vara
varma och torra. 

 

Krav på sjukboxar, men inga specifika
regler.
Kastrering

Kastrering ska göras mellan dag 2-7 efter födelse.
 Det är krav på användning av smärtstillande vid
 kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska
 kastrering utföras under narkos 

Kastrering ska göras mellan dag 2-7 efter födelse.
 Det är krav på användning av smärtstillande vid
 kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska
 kastrering utföras under narkos 

Kastrering ska utföras mellan det 2:a och 7:e levnadsdygnet. Det är krav på användande av smärtlindrande behandling i samband med kastration. Från 2016 är det förbjudet att kastrera utan lokalbedövning. 

Kastrering ska göras mellan dag 2-7
efter födelse Det är krav på användning
av smärtstillande vid kastrering.
Efter grisens sjunde levnadsdygn ska
kastrering utföras under narkos. 

Kastrering ska göras mellan dag
2-7 efter födelse. Senare kastrering
utförs under narkos. 

Kastrering ska göras mellan dag
2-7 efter födelse.
Det är krav på användning av smärtstillande
vid kastrering. Efter grisens
sjunde levnadsdygn ska kastrering
udföras under narkos. 

 

Kastrering ska göras mellan dag
2-7 efter födelse..
Senare kasterering utförs endast
under narkos.
Mindre än 50 % av handjuren
kastreras
Svanskupering

Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet.
Om kupering krävs är det endast tillåtet mellan dag 2 och 4 efter födseln och högst hälften av svansen får kuperas.

 

 

Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet.
Om kupering krävs är det endast tillåtet mellan dag 2 och 4 efter födseln och högst hälften av svansen får kuperas.

Förbjudet 

Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet.
Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 4 dagarna efter födelsen.

Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet.
Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 7 dagarna efter födelsen.

Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet.
Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 3 dagarna efter födelsen.

 

Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet.
Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 7 dagarna efter födelsen.

Tandminskning

Tandkapning är inte tillåtet. Tandslipning är tillåtet men inte rutinmässigt. Tandslipningen måste ske under de tre första levnadsdygnen. 

Tandkapning är inte tillåtet. Tandslipning är tillåtet men inte rutinmässigt. Tandslipningen måste ske under de tre första levnadsdygnen. 

Tandkapning är inte tillåtet. Tandslipning är tillåtet men inte rutinmässigt. Tandslipningen måste ske under de sju första levnadsdygnen. 

Tandslipning är tillåtet under de sju första levnadsdygnen, men inte rutinmässigt. 

Tandklippning är tillåtet inom de
första 7 dagarna efter födelsen. 

Tandslipning är tillåtet upp till 72 timmar efter födseln, men inte rutinmässigt. 

 

Tandklippning är tillåtet inom de
första 7 dagarna efter födelse.

Miljö

ParameterDanmark / DANSKADanmark / UK-produktionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
Användning av nitrat (N)

140 kg N/ha 

140 kg N/ha 

Maximalt 170 kg N/ha, dock max. 22 kg P/ha i genomsnitt över 5 år. 

170 kg N/ha 

170 kg N/ha 

170 kg N/ha 

 

170 kg N/ha
Lagring av flytgödsel

Nödvändig förvaringskapacitet, dock minst 6 månaders produktion. För grisar motsvarar det typiskt minst 9 månaders förvaring. Gödseltanken ska vara övertäckt eller ha klarskikt. 

Nödvändig förvaringskapacitet, dock minst 6 månaders produktion. För grisar motsvarar det typiskt minst 9 månaders förvaring. Gödseltanken ska vara övertäckt eller ha klarskikt. 

Lagringskapacitet måste motsvara
6-10 månaders produktion. Gödseltankar
måste täckas 

Lagringskapacitet måste motsvara
6-9 månaders produktion per region. 

Förvaringskapacitet till minst 4-6 månaders produktion. Slambrunnen ska vara övertäckt, men det finns inga krav på material. 

Förvaringskapacitet till minst 7 månaders produktion. Slambrunnen ska vara övertäckt, men det finns inga krav på material. 

 

Lagringskapacitet motsvarande
4 månaders produktion.
Flytgödselspridning/utnyttjande av näringsämnen

Spridning av gödsel får endast ske under växternas växtperiod, dvs. från 1 februari till skörd och från skörd till 1 oktober för vintergrödor. Utnyttjandekravet för kväve i gödsel är 75 %. 

Spridning av gödsel får endast ske under växternas växtperiod, dvs. från 1 februari till skörd och från skörd till 1 oktober för vintergrödor. Utnyttjandekravet för kväve i gödsel är 75 %. 

Spridning av gödsel får endast ske under växterna växtperiod, dvs. från 1 mars till 1 november. Utnyttjandekravet för kväve i svingödsel är 29-95 % beroende på gröda och tiden för spridning. 

Krav på spridningstidpunkten är inte känt och det finns inga specifika krav i EU-lagstiftningen. Utnyttjandekravet för kväve i gödsel är 60 %. 

Spridning av gödsel/tamdjursgödning får ske från 1 mars till 30 november. Utnyttjandekravet för kväve i gödsel är 60 %. 

Spridning av gödsel får endast ske under växterna växtperiod, dvs. från 1 februari till 15 september. Utnyttjandekravet för kväve i svingödsel är 60-80 % beroende på jordtyp. 

 

Spridning av flytgödsel från mars till
november.
Inga krav på användning av
kvävegödsel.
Foderutnyttjande: Omfattar foder till smågrisar och slaktgrisar, kg foder/kg tillväxt (Interpig 2014 samt egna beräkningar)

2,48 

2,48 

2,69 

2,61 

-  

2,44 

 

2,45

Transport

ParameterDanmark / DANSKADanmark / UK-produktionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
KontrollMyndighetstillsyn och kontroll via slakteriernas
 egenkontroll Global Red Meat Standard (GRMS).
 Åkerierna ska följa lagstadgade krav och branschkrav
 som återfinns i ’Håndbog for svinetransport’.

Myndighetstillsyn och kontroll via slakteriernas
 egenkontroll Global Red Meat Standard (GRMS).
 Åkerierna ska följa lagstadgade krav och branschkrav
 som återfinns i ’Håndbog for svinetransport’. 

Myndighetstillsyn
 

Åkerierna måste vara certifierade
enligt QS-transportstandard. 

Myndighetstillsyn
 

Åkerierna ska vara certifierade
enligt IKB-transportstandard. 

 

Myndighetstillsyn
Krav gällande fordon och lastutrymme

Slakterier har specificerat och ökat kraven på last-
 utrymmen. Alla lastbilar är till exempel utrustade
 med automatisk ventilation, GPS, dricksvattenanlägg-
 ningar och automatiska vattentillförselanläggningar.
 Kraven kontrolleras vid ankomsten till slakteriet 

Slakterier har specificerat och ökat kraven på last-
 utrymmen. Alla lastbilar är till exempel utrustade
 med automatisk ventilation, GPS, dricksvattenanlägg-
 ningar och automatiska vattentillförselanläggningar.
 Kraven kontrolleras vid ankomsten till slakteriet 

Automatisk temperaturstyrning vid
höga utomhustemperaturer. 

Inga krav utöver EU-lagstiftning.
 

Inga krav utöver EU-lagstiftning. 

Enstaka krav utöver EU-lagstiftning,
t.ex. GPS på alla transporter. 

 

Inga krav utöver EU-lagstiftning.
Grupphantering av slaktgrisar under transport

Grisarna transporteras i mindre grupper (ca. 15 st)
 och i så stor utsträckning som möjligt boxvis. 

Grisarna transporteras i mindre grupper (ca. 15 st)
 och i så stor utsträckning som möjligt boxvis. 

Grisarna transporteras inte boxvis 

Grisarna blandas. Det finns maxstorlekar för grupper vid transport av smågrisar (upp till 120 för grisar på 10 kg och
max. 35 upp till 30 kg). 

Grisarna transporteras inte boxvis 

Grisarna hålls i sina respektive grupper. Ingen blandning. 

 

Grisarna transporteras inte boxvis
Utbildning av åkerier/förare (kompetensbevis)

Krav på deltagande i en branschkurs har existerat
 sedan början på 1990-talet. Kursen ersattes av en
 formell utbildning som trädde i kraft den 1 januari
 2007 genom förordning 1/2005.

Krav på deltagande i en branschkurs har existerat
 sedan början på 1990-talet. Kursen ersattes av en
 formell utbildning som trädde i kraft den 1 januari
 2007 genom förordning 1/2005. 

Krav på utbildning sedan 2005 

Krav på utbildning sedan 2008 via
EU-lagstiftning 

Krav på utbildning sedan 2008 via
EU-lagstiftning 

Krav på utbildning sedan 2008 via
EU-lagstiftning 

 

Krav på utbildning sedan 2008 via
EU-lagstiftning
Transportdödlighet

0,007 % 2014 (gäller för slaktgrisar) 

0,007 % 2014 (gäller för slaktgrisar) 

0,03 % 2013-2015 (gäller för slaktgrisar och suggor) 

Statistik saknas, men dödligheten
beräknas vara högre än den danska 

Statistik saknas, men dödligheten
beräknas vara högre än den danska 

 Statistik saknas, men dödligheten
beräknas vara högre än den danska

 

Statistik saknas, men dödligheten
beräknas vara högre än den danska

Förhållandena på slakteriet

ParameterDanmark / DANSKADanmark / UK-produktionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
Hantering

Gruppbehandling, vilket betyder att grisarna om
 möjligt inte blandas. Alla grisar stallas upp i mindre
 grupper (ca. 15 st) 

Gruppbehandling, vilket betyder att grisarna om
 möjligt inte blandas. Alla grisar stallas upp i mindre
 grupper (ca. 15 st) 

Ingen gruppbehandling.
Ingen hänsyn till boxgrupper. 

Ingen gruppbehandling.
Ingen hänsyn till boxgrupper. 

Ingen gruppbehandling.
Ingen hänsyn till boxgrupper. 

Grisarna hålls i sina respektive grupper. Ingen blandning. 

 

Ingen gruppbehandling.
Ingen hänsyn till boxgrupper.
Utbildning av slakteripersonal

Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg/
 djurhantering

Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg/
 djurhantering 

Krav på utbildning av slakteripersonal
i djuromsorg/djurhantering. 

 Utbildning i enlighet med bestämmelserna
i lagen the Infection
Protection Act och denna utbildning
ska dokumenteras. Sådana
kurser ska genomföras minst en
gång årligen i QS-ordningen.

Krav på utbildning av slakteripersonal
i djuromsorg genom
EU-lagstiftning. 

Krav på utbildning av slakteripersonal
i djuromsorg genom
EU-lagstiftning. 

 

Krav på utbildning av slakteripersonal
i djuromsorg genom
EU-lagstiftning.

Livsmedelssäkerhet

ParameterDanmark / DANSKA Danmark / UK-produktionSverigeTysklandPolenHollandSpanien
Salmonellakontroll

Obligatorisk nationell handlingsplan sedan 1993.
 Kontrollen inkluderar bl.a. utfodring, avel, sugg- och
 slaktsgrisbesättningar. Därutöver särskild transport
 och slakt av nivå-3 grisar med salmonella och färsk-
 köttskontroll. 

Obligatorisk nationell handlingsplan sedan 1993.
 Kontrollen inkluderar bl.a. utfodring, avel, sugg- och
 slaktsgrisbesättningar. Därutöver särskild transport
 och slakt av nivå-3 grisar med salmonella och färsk-
 köttskontroll. 

Obligatorisk nationell handlingsplan.
Kontrollen inkluderar bl.a. utfodring,
avel, sugg- och slaktsgrisbesättningar.
Sverige har nolltolerans gällande
salmonella. 

Kontroll via QS-systemet, omfattar
foder, slaktgrisbesättningar och
färskt kött. 

Både EU-godkända och icke EU-godkända slakterier ska ha övervakning av förekomster i det färska köttet. 

Kontroll via IKB-systemet.
Omfattar kontroll av slaktgrisbesättningar
och färskt kött. 

 

Ingen nationell handlingsplan.
EU-godkända slakterier ska ha
kontroll av färskt kött.
Förekomst av salmonella (färskt griskött)

Enligt EFSA (2008) är förekomsten 3,3 % (innan kylning). I Danmark tas salmonellaprover efter kylning, vilket ger en mer rättvisande bild av den reella förekomsten av salmonella i det färska köttet till konsumenten.
2014 var förekomsten 0,98 %. 

Enligt EFSA (2008) är förekomsten 3,3 % (innan kylning). I Danmark tas salmonellaprover efter kylning, vilket ger en mer rättvisande bild av den reella förekomsten av salmonella i det färska köttet till konsumenten.
2014 var förekomsten 0,98 %. 

Nolltolerans, därmed ingen förekomst
av salmonella i färsk kött.
0 % salmonellaförekomst 2008
(EFSA) 

 Resultat saknas
Tyskland deltog inte i EFSA:s
baselineundersökning 2008.

Resultat saknas
1,3 % salmonellaförekomst 2008
(EFSA), före kylning 

Resultat saknas
Holland deltog inte i EFSAs
baselineundersökning 2008. 

 

Resultat saknas
Spanien deltog inte i EFSAs baselineundersökning
2008
Restsubstanser

Nationellt övervakningsprogram med omkring 10 000 myndighetsprover per år. (Enligt EU-regler ska man testa 0,05 % av antalet slaktade djur per år, vilket motsvarar 9 500 stickprover i Danmark 2013). Därtill kommer ca 14 000 egenkontrollprover (2013) för antibiotikarester. 

Nationellt övervakningsprogram med omkring 10 000 myndighetsprover per år. (Enligt EU-regler ska man testa 0,05 % av antalet slaktade djur per år, vilket motsvarar 9 500 stickprover i Danmark 2013). Därtill kommer ca 14 000 egenkontrollprover (2013) för antibiotikarester. 

Nationellt kontrollprogram enligt
EU-lagstiftning 

Nationellt kontrollprogram enligt
EU-lagstiftning 

Resultat saknas
1,3 % salmonellaförekomst 2008
(EFSA), före kylning 

Nationellt kontrollprogram enligt
EU-lagstiftning 

 

Nationellt kontrollprogram enligt
EU-lagstiftning
Förekomsten av restämnen - antal positiva prover (National Residue Monitoring Plans, Commission Staff Working Paper, 2010)

Fødevarestyrelsen (2013)
Tillväxthormoner (A3): 0
Tungmetaller (B3c): 0
Antibiotika (B1): 2
Förbjudna ämnen (A6): 0
Pesticid (B3a): 0

Fødevarestyrelsen (2013)
Tillväxthormoner (A3): 0
Tungmetaller (B3c): 0
Antibiotika (B1): 2
Förbjudna ämnen (A6): 0
Pesticid (B3a): 0

Tillväxthormoner (A3): 0
Tungmetaller (B3c): 0
Antibiotika (B1): 0
Förbjudna ämnen (A6): 1
Pesticid (B3a): 0

Tillväxthormoner (A3): 0
Tungmetaller (B3c): 282
Antibiotika (B1): 5
Förbjudna ämnen (A6): 2   
Pesticid (B3a): 0

Tillväxthormoner (A3): 4
Tungmetaller (B3c): 4
Antibiotika (B1): 5
Förbjudna ämnen (A6): 2
Pesticid (B3a): 0

Tillväxthormoner (A3): 9
Tungmetaller (B3c): 0
Antibiotika (B1): 29
Förbjudna ämnen (A6): 0
Pesticid (B3a): 0

Tillväxthormoner (A3): 0
Tungmetaller (B3c): 0
Antibiotika (B1): 6
Förbjudna ämnen (A6): 1
Pesticid (B3a): 2