Vi använder cookies

Genom att använda www.branchinfo-kott.se accepterar du, att vi använder cookies. Det gör vi för att förbättra användarvänligheten och för webbstatistiken.

Svanskupering minskar utbrott af svansbett

Svanskupering av grisar görs för att undvika svansbett. Om lantbrukarna inte kuperar svansen på grisen, ökar risken för svansbett markant.

24. mars 2014

Varje lantbrukare, som observerar svansbett bland sina grisar, står inför en mycket obehaglig upplevelse. För att undvika detta svanskuperas många grisar i de danska stallen.
- Svansbett bland grisar kan på några få timmar sprida sig till stora delar av stallet. Svansbett är mycket smärtsamt och medför akut stress bland grisarna. Såren, som grisarna påför varandra kan leda till allvarlig sjukdom, behandling med antibiotika och död i besättningen, säger ordföranden för Landbrug & Fødevarer, Grisproduktion, Erik Larsen. 

Orsakerna till svansbett är mångfaldiga, och Videncenter for Svineproduktion har därför i åratal försökt att klarlägga exakt vilka förhållanden som leder till svansbett, så att lantbrukarna får redskap för att kunna förebygga problemet. 

- Inga lantbrukare kuperar svansar av lust. Kuperingen är så att säga det minst onda av två onda ting. Men vi vill mycket gärna finna lösningar åt lantbrukarna, så de slipper kupera. Enligt lagen får svanskupering inte göras rutinmässigt, och det är inte heller fallet i den danska grisproduktionen, säger Erik Larsen.

Enligt Erik Larsen utför grisproducenterna i samråd med veterinärerna löpande bedömningar i de enskilda besättningarna, vilket EU-lagstiftningen också ger rätt till. I Danmark finns också en särskild bestämmelse, som kräver att svanskupering ska ske inom grisarnas fyra första levnadsygn och att maximalt upp till halva svansen får kuperas.

Videncenter for Svineproduktion har under en rad år forskat i orsakerna till att svansbett uppstår.
- Man har försökt belysa alla uppenbara hypoteser. Vi har forskat och undersökt många förhållanden kring betydelsen för förekomsten av svansbett. Beläggningsgrad, fodertilldelning, inneklimat inklusive drag, avel, könssortering, zinkglukonat, fosfor och foderkvalitet, vattentilldelning och påverkan från elektriska installationer, säger Erik Larsen. 

Orsaken ska finnas
-Vi vet, att svanskupering ofta görs i besättningarna, för att det minskar risken för svansbett med upp till två tredjedelar. Men rutinmässig svanskupering är olagligt. Vår klara uppmaning till lantbrukarna är att de – och gärna med hjälp av en rådgivare – går igenom närmiljön i stallet och försöker identifiera eventuella fel. Det kan vara drag, brist på sysselsättningsmaterial eller fodringsfel. Om problemet med svansbett fortsätter, när närmiljön är optimal, och man har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förebygga svansbett, kan man med veterinärens accept kupera grisarnas svansar, säger Erik Larsen.

Han har stor förståelse för lantbrukarnas dilemma: 

- Jag tycker det är vigtigt att framhäva, att svansbett också förekommer i de allra bästa besättningarna med de modernaste stallinredningarna samt i utomhusproduktionen. Det är inte nödvändigtvis en dålig lantbrukare, när en besättning drabbas av svansbett. Det kommer ibland som en blixt från en klar himmel, och det är varje gång helt avgörande att man omgående tar hand om problemet, säger Erik Larsen.

Kontroll av tredje part
De danska lantbrukarna är underlagda flera kontrollskikt. Den första kontrollen börjar i stallet tillsammans med rådgivare och veterinärer. En obligatorisk egenkontroll, godkänd av myndigheterna, ska genomföras varje år. Dessutom finns DANISH-kontrollen, som säkrar att grisproducenterna får en kontroll av en opartisk tredje part minst vart tredje år. DANISH-kontrollen är ackrediterad enligt den europeiska EN 45011 standarden. Slutligen har man myndighetskontrollen, där alla producenter kan riskera oanmälda kontrollbesök. Alla kontroller fokuserar på svanskupering och inte minst att det säkerställs att det inte sker rutinmässigt, men efter en grundlig bedömning hos varje enskild grisproducent i Danmark.