Vi använder cookies

Genom att använda www.branchinfo-kott.se accepterar du, att vi använder cookies. Det gör vi för att förbättra användarvänligheten och för webbstatistiken.
Könssorterade spermier och korsningskalvar är två nyare metoder som forskare menar kan sänka antalet avlivade jersey-kalvar betydligt. Här är en nyfödd korsningskalv där jersey-rasen har korsats med köttrasen blåkvæg. (Foto: Jens Tønnesen)

Nya tekniker räddar kalvliv

Tjurkalvar av rasen Jersey har i många år varit borta från mjölkproduktionen, men en rad nya tekniker gör nu att många fler kalvar kan överleva.

9. december 2015

Kreatursrasen Jersey är vanlig inom mjölkproduktion, men tjurkalvarna har inte varit till någon nytta i produktionen på många år. Det beror på att en ko måste föda en kalv ca en gång om året för att hålla igång mjölkproduktionen, men om den får en tjurkalv har det inte lönat sig att föda upp den eftersom tillväxten är väsentligt mindre än hos andra raser. Därmed blir det dels för dyrt för bönderna att sälja kalvarna när de är slaktmogna, och dels finns det ingen etablerad marknad för att sälja dem.

Det har lett till att över 80 % av de födda Jersey-kalvarna avlivas efter födseln, vilket under 2014 motsvarade 30 506 kalvar. Denna siffra har legat någorlunda stabil på senare år. Men vad kan man då göra för att dessa tjurkalvar inte ska behöva avlivas?

Idag är var femte inseminering könssorterad
Det finns två grundläggande möjligheter såvida man inte lagstiftar om nya standarder som bönderna blir tvungna att uppfylla, berättar avelsföreningen för nötkreatur Viking Genetics, som arbetar med och forskar om genetiska urval och könssortering av spermier. Det skriver Landbrug & Fødevarers nättidning Foodculture.dk.

De senaste åren har avelsföreningen utvecklat ett koncept med könssorterade spermier där beståndets bästa honor insemineras med spermier som ger flest kvigkalvar. På så sätt är det alltså möjligt att påverka kreatursproduktionen så att det inte föds lika många tjurkalvar. De något mindre bra korna i beståndet insemineras med spermier från köttdjurstjurar, vilket ger en slaktkalv som har en betydligt större tillväxt än den renrasiga Jersey-kalven.

Man har redan kommit ganska långt. Idag är 20 % av spermierna som används till Jersey-kor och -kvigor könssorterade. Förra året var denna siffra 13 %, vilket visar att det blir allt mer populärt, eftersom bönderna efterfrågar allt fler kvigor. På det här sättet slipper de avliva renrasiga Jersey-tjurar som har ett lågt eller inget ekonomiskt värde”, säger Peter Larson som är avelskoordinator för Jersey-avelsprogrammet hos Viking Genetics.

Metoden gör inte att kvigorna helt slutar föda tjurkalvar, men enligt Peter Larsson kommer 90-92 % av födslarna att vara kvigkalvar. Enligt Peter Larsson är den stora utmaningen för tillfället att sprida konceptet så att fler bönder tar till sig tillvägagångssättet.

Korsning med köttraser
Den andra metoden består i att flera projekt på senare har tittat närmare på så kallade korsbefruktningskalvar, vilket innebär att man korsar Jersey-rasen med köttraser som exempelvis blåkvæg eller limousine (det finns totalt 16 köttraser, red.) för att få en bättre tillväxt. Denna process har Per Spleth, teamledare för slaktkalvar på SEGES, följt på nära håll.

”De korsningskalvar vi har arbetat med ger i stort sett samma tillväxt som renrasiga Holstein-tjurkalvar (en mjölkras som omfattar ca 70 % av den danska mjölkrasproduktionen, red.). Därför är korsningskalvarna en utmärkt tillväxtras och har bra kötthalt på ryggen och låren. Utmaningen är intressant nog kvigorna bland korsningskalvarna som växer mindre och inte utnyttjar fodret lika bra som tjurarna. Men de är fortfarande bättre än de rena Jersey-kvigorna”, säger Per Spleth.

Läs även: Möt en kalvköttsproducent

Möjligt att halvera antalet avlivade kalvar på 5 år
Den stora frågan är hädanefter om dessa metoder kan sänka antalet döda Jersey-tjurar betydligt?

Det är inte möjligt att få bort det helt, men det är möjligt att inom en överskådlig framtid nå ner till ca 50 % av den nivå vi ser idag”, säger Per Spleth.

Peter Larson håller med och tillägger: ”Inom de kommande fem åren är det ett mycket realistiskt mål att nå ner till hälften av de döda Jersey-kalvarna vi ser idag, men på längre sikt ska vi helst ännu längre ner. Den tillväxt vi upplever genom att använda könssorterade spermier håller på att vinna mark. Men kalvarna ska ju födas, växa och nå fram till slakteriet innan vi kan mäta det, men jag förväntar mig att vi kommer att se en kraftig sänkning under de kommande åren."

Jersey ger en hög ätkvalitet
Enligt Peter Larsson är en tredje viktig metod för att rädda fler Jersey-tjurkalvar att fokusera på köttets utmärkta ätkvalitet.

”Jersey-köttets korta muskelfibrer och den optimala fettmarmoreringen gör att Jersey-kött har en extraordinär smak och mörhet, och är lättare att hantera i köket och på grillen. Som tur är förs dessa egenskaper vidare till korsningskalvarna som kommer från Jersey korsat med köttdjur”, säger Peter Larson.

En hållbar produktion handlar också om ekonomi
”Det viktigaste är att skapa en grund för att få ekonomi i det här”, säger Allan Munch Mortensen, sektordirektör i Landbrug & Fødevarer till nätmagasinet Foodculture.dk.

EU har just nu vidtagit ett slags slaktdjurspremie som innebär att bonden får stöd för varje slaktdjur som produceras, men den bortfaller 2019 och är enligt Allan Munch Mortensen inte en hållbar åtgärd att räkna med i framtiden eftersom det inte finns utsikter för att den fortsätter.

”Premien stöttar produktionen ekonomiskt idag, men vi ska förbereda oss på en framtid utan den. Idag får bonden 750 danska kr per slaktdjur, vilket motsvarar ca 3 kr per kg kött i slaktvikt. Denna nivå ska vi i framtiden bli bättre på att upprätthålla på andra sätt. Och vi ska göra det ännu mer ekonomiskt attraktivt för bönderna än det är idag”, säger Allan Munch Mortensen.