Vi använder cookies

Genom att använda www.branchinfo-kott.se accepterar du, att vi använder cookies. Det gör vi för att förbättra användarvänligheten och för webbstatistiken.
Utvecklingen av antibiotikaanvändning för produktionsdjur går åt rätt håll. Bönderna i Danmark har lyckats sänka den totala antibiotikaanvändningen för produktionsdjur med 44 procent mellan 1994-2014. Ca 80 procent av den totala antibiotikaanvändningen för tamdjursproduktion i Danmark används för grisar, och sänkningen av den totala antibiotikaanvändningen kan därför i hög grad tillskrivas grisproducenternas insats. (Källa: DANMAP och Danmarks Statistik).

Antibiotikaanvändningen de senaste 20 åren

20 års benhård insats från framför allt grisproducenterna har gett resultat. Den totala antibiotikaanvändningen under 2014 var 44 procent lägre än under 1994. Hvilka åtgärder har gjort skillnad?

26. oktober 2015

Danmark har sedan mitten av 1990-talet gjort en mycket stor insats för att reglera användningen av antibiotika i grisproduktionen och därmed förhindra spridningen av resistenta bakterier. Många av dessa åtgärder har varit frivilliga branschbeslut som enbart har kunnat genomföras tack vare den danska andelstanken, som medför att varje enskild lantbrukare känner ett ansvar för resten av värdekedjan – från jord till bord.

1994 användes 205 ton antibiotika i den danska tamdjursproduktionen, 2014 användes endast 114 ton. Det är en sänkning på 44 procent. Det går alltså åt rätt håll med antibiotikaanvändningen. Ca 80 procent av den totala antibiotikaanvändningen för produktionsdjur används för behandling av grisar och sänkningen av den totala antibiotikaanvändningen kan därför i hög grad tillskrivas grisproducenternas insats. I den här beräkningen ingår nämligen också utvecklingen av produktionen. Produktionen av grisar steg från 20,6 miljoner grisar 1994 till nästan 30 miljoner grisar 2014 – att antibiotikaanvändningen under samma tidsperiod har sjunkit är därför ännu mer imponerande.

European Medicines Agency (EMA) beräknar antibiotikaanvändningen per kg produktionsdjur i en rad europeiska länder. I EU användes i genomsnitt 144 mg antibiotika per kg produktionsdjur (PCU) under 2012.

EU-genomsnittet täcker dock in stora skillnader mellan de enskilda länderna. Den svenska antibiotikaanvändningen låg på 13,5 mg per kg, medan den tyska användningen var 204,8 mg per kg. I Polen användes 132,2 mg per kg, medan antibiotikaanvändningen i Danmark låg på 44,1 mg per kg (European Medicines Agency, 2012).

 
Diagrammet visar en översikt över försäljningen av antibiotika till produktionsdjur (alla arter) i 27 europeiska länder samt det europeiska genomsnittet. Siffrorna visar antibiotika per kg produktionsdjur (PCU). Källa: European Medicines Agency, 2012. 


Veterinärerna får inte längre sälja medicin

Under de senaste 20 åren har många nya initiativ och åtgärder vidtagits med syfte att sänka antibiotikaanvändningen. Redan 1994 satte man i Danmark, med lagstiftningen för hälsorådgivningsavtal, stopp för att veterinärerna själva kunde sälja medicin. Därför har danska veterinärer nu ingen ekonomisk vinning i att skriva ut medicin. De flesta andra (syd)europeiska länder har ännu inte infört denna säkring mot att veterinärer har ett egenintresse i att öka medicinanvändningen.

Lagstiftningen resulterade dessutom i att den största delen av grisbestånden får månatliga besök av deras praktiserande veterinär, och att det infördes en gräns för hur ofta en grisproducent får godta antibiotika för behandling av sina grisar.

Slut med tillväxtfrämjande medel
Mitten av 1990-talet blev avgörande för antibiotikaanvändningen då man utöver förbud mot veterinärers försäljning av medicin även satte igång ett helt nytt övervakningssystem för antibiotikaanvändningen och gradvis sänkte användningen av tillväxtfrämjande medel. Antibiotiska tillväxtfrämjande medel med vilka man tillsätter en liten mängd antibiotika i grisarnas foder var fram till 1995 en utbredd metod för att främja grisarna tillväxt. 1995 valde den danska grisbranschen dock – som ett föregångsland – att förbjuda det tillväxtfrämjande medlet Avoparcin, varefter alla grisproducenter 1998 frivilligt slutade använda tillväxtfrämjande medel i fodret till slaktgrisar.

2000 upphörde användningen av antibiotiska tillväxtfrämjande medel helt då nationell lagstiftning på området infördes. Ett liknande EU-förbud trädde ikraft 2008.

Antibiotikaanvändningen till grisar övervakas
2000 införde Danmark även ett integrerat övervakningssystem, VETSTAT, som löpande beräknar antibiotikaanvändningen för djur. VETSTAT levererar information som gör det möjligt att få transparenta och exakta uppgifter om antibiotikaanvändningen för varje enskild djurart, åldersgrupp och sjukdom.

Antibiotika till människor och grisar
Människor och djur kan behandlas med samma typer av antibiotika. Men några antibiotikatyper, cephalosporiner och fluorokinoloner, är så viktiga för behandling av svårt sjuka människor att de inte bör användas i tamdjursproduktionen.

2002 förbjöds därför användning av fluorokinoloner för behandling av grisar. Man kan dock behandla djur med denna antibiotikatyp i särskilda fall då ingen annan typ av antibiotika kan användas. Det kräver i så fall särskilt tillstånd samt att myndigheterna meddelas direkt. 2014 var den totala användningen till grisar 4 kg aktivt ämne.

2010 beslutade grisproducenterna dessutom att de framöver frivilligt kommer att sluta använda cephalosporiner. Denna antibiotikatyp får dock användas för behandling av djur vid speciella tillfällen då ingen annan typ av antibiotika kan användas. Det kräver i så fall särskilt tillstånd samt att Landbrug & Fødevarer meddelas direkt. 2014 var den totala användningen till grisar 4 kg aktivt ämne.

Läs även: Kan man producera grisar helt utan antibiotika?

För mycket antibiotika tär på ekonomin
Den senaste insatsen bland de konkreta och direkta åtgärderna för att sänka antibiotikaanvändningen är införandet av systemet "Gult kort" 2010. Med detta system införde myndigheterna en gräns för hur mycket antibiotika som får användas i de enskilda grisbestånden innan grisproducenten tilldelas ett så kallat Gult kort. Gränsvärdena utgörs av en standard-dagsdos och är olika för smågrisar, slaktgrisar och suggor.

Om en grisproducent överskrider gränsvärdena – i genomsnitt över en 9-månadersperiod – så får beståndet ett kontrollbesök som producenten själv får betala. Därutöver ska en löpande uppföljning ske på antibiotikaanvändningen i beståndet.

Fortsätter höja ribban
De senaste 25 åren har alltså bjudit på många initiativ och åtgärder som har sänkt antibiotikaanvändningen för danska grisar markant. Det betyder naturligtvis också att de självklara åtgärderna redan har vidtagits och att ytterligare sänkningar i antibiotikaanvändningen därför kommer att bli svårare att uppnå.

SEGES, Videncenter for Svineproduktion och grisproducenterna har dock som ambition att fortsätta sänka antibiotikaanvändningen. Målsättningen är att sänka den nuvarande antibiotikaanvändningen med 5 procent innan 2020.

Vill du läsa eller veta mer om antibiotikaanvändningen kan du kontakta chefskonsulenten på Landbrug & Fødevarer, Jan Dahl, +45 33 394 406, jd@lf.dk.

Läs mer om antibiotikaanvändning