Foto: Landbrug & Fødevarer

Foto: Landbrug & Fødevarer

Ny teknik ska minska lantbrukets CO2

Kan ett blodprov från en gris eller ett blad från en kornplanta ha potential att sänka CO2-utsläppen i framtiden? Med miljonstöd från staten ska forskare från Danmark nu undersöka detta. De ska utveckla en ny teknik med fokus på avel och hållbarhet.

Ett blodprov från en gris och ett blad från en kornplanta kan i framtiden bli ett verktyg för tamdjursgenetiker och växtförädlare. Via detta verktyg kan de hitta grisar som utnyttjar fodret mest effektivt och de växter som ger störst utbyte.

Att grisar kan utnyttja fodret bättre kommer att få inverkan på CO2-utsläppet. Därför arbetar forskare nu med att utveckla en metod för avel som kallas metabolomisk selektion och som ska utvecklas under de kommande tre åren. Denna metod hjälper till att identifiera de grisar som konsumerar minst foder för att sedan använda dem i framtida grisuppfödning.

Forskarna bakom utvecklandet av den nya avelsmetoden tror att en minskad foderförbrukning hos danska grisar kan minska utsläppet med 150 000 CO2-ekvivalenter per år.

Läs även: Nytt center för klimat och hållbarhet

- Det är en i grunden ny metod, så vi har själva namngivit metoden. Så vitt vi vet har ingen använt metabolomiska data inom avels- och förädlingsarbetet på det här sättet tidigare, säger Tage Ostersen, avdelningschef för Avel & Genetik på SEGES (Landbrug & Fødevarer) och projektledare för metabolomisk selektion.

Miljonstöd från staten
För att utveckla metoden har det danska miljö- och livsmedelsministeriet beviljat ett projektstöd på 8,5 miljoner danska kronor genom "Grønt Udviklings- og Demonstrationsprogram".
Pengarna till projektet kommer att användas för att utveckla metoden så att den i framtiden kan användas för utveckling av korn och grisar. Det finns en potential att använda metoden även för andra djurarter och växtgrupper.

- Det danska lantbruket har satt ett ambitiöst mål om att vara klimatneutrala år 2050. För att uppnå detta mål krävs det mycket arbete från många håll. Vi måste ha många lösningar igång och här är klimatoptimering genom avel och växtförädling en viktig del, säger SEGES klimatchef Hans Roust Thysen.

Läs klimatvisionen för den danska livsmedelsindustrin 2020: Klimatneutrala livsmedel 2050

 FAKTARUTA

PROJEKTET: METABOLOMISK SELEKTION
Metabolomisk selektion är en metod för att använda metabolomiska data. Det innebär att man kan få mer kunskap om korn och grisar och därmed förbättra avels- och förädlingsarbetet. Metoden  ska utvecklas i det här projektet och förväntas ge fler avelsframgångar för egenskaper som är svåra eller dyra att mäta i stor skala.

Metabolomiska data förväntas användas för att förutsäga djurens och växternas förmåga att prestera, eftersom metabolomet är en av länkarna i kedjan mellan DNA och fodereffektivitet, utbyte och  kött-/maltkvalitet hos grisar respektive korn. På så sätt berättar metabolomet mer exakt hur arvsmassan kommer till uttryck.