Foto: Landbrug & Fødevarer

Foto: Landbrug & Fødevarer

Lösgående suggor ger nya möjligheter

Stallinredning, övervakning och kompletterande näring till spädgrisar är några av de punkter som framtidens grisuppfödare ska ta ställning till i arbetet med lösgående, digivande suggor. Det visar resultat från projekt som initierats av SEGES Innovation och deras samarbetspartner.

Landbrug & Fødevarers sektor för Gris rekommenderar de danska grisuppfödarna att nybyggda stall inreds för lösgående, digivande suggor. För att skapa de bästa förutsättningarna för grisuppfödaren, suggan och spädgrisarna vid omställning från boxar, då nya arbetsrutiner ska införas, arbetar SEGES Innovation på flera fronter för att skapa bra och effektiva lösningar. Fokus ligger på att hitta lösningar som tillgodoser djuromsorgen, klimatpåverkan och kostnaderna.

DJUROMSORG KONTRA KLIMAT I GRISNINGSSTALLET

I boxar diar suggorna i samma läge som de ligger och äter i. När suggorna är lösa går de bort från sitt matområde och viloområde för att dia – de kan alltså dia i hela stallet. Om spaltgolv läggs i hela stallet ökar utsläppen i takt med att gödselytan ökar. Därför är det vettigt med stall med delvis fast golv. Det fasta golvet ger också bättre möjlighet för att ordna en bra bädd för suggan och möjlighet att tilldela sysselsättningsmaterial för både sugga och spädgris.

En av utmaningarna är att hålla det fasta golvet rent. Det danska GUDP-projektet SOWEMIS, som syftar till att lösa utmaningen med omsorgen om suggorna, och samtidigt minska utsläppen av gaser, arbetar med olika lösningar som motiverar suggan att "stå riktigt" när den göder. Ett avgörande delresultat är att en rektangulär stia är att föredra istället för en kvadratisk. Om stian är rektangulär kan den bättre delas in i olika zoner och suggan kan på ett effektivare sätt motiveras att använda zonerna för utfodring, vila och bete.

BOXEN RÄDDAR LIV

I balansen mellan suggans frihet och risken att spädgrisarna kläms ihjäl rekommenderas, baserat på forskning, att boxar används under de första kritiska 2-4 dygnen efter grisningen. Övervakningsförsök som SEGES Innovation utfört visar att även om suggan är lös de första två dagarna efter grisningen så ligger den fortfarande helt stilla mer än 90 % av tiden. Suggan påverkas väldigt lite av att ligga i box de första två dagarna efter grisningen, samtidigt som det räddar smågrisars liv, vilket är bra både för djuromsorgen och det ekonomiska resultatet.

KONSTGJORT JUVER

För att suggorna ska kunna röra sig är grisningsstall större än boxstall. Det extra utrymmet i stallet för de lösa digivande suggorna kan utnyttjas så att det blir fler smågrisar vid suggan. Därför jobbar man med lösningar som ska ge suggan möjlighet att ta hand om större kullar. SEGES Innovation och Aarhus Universitet har tillsammans tagit fram en prototyp av en så kallad ComfortCradle med ett konstgjort juver, där spädgrisarna kan turas om under de första 24 timmarna efter grisning. Som exempel kan nämnas två försök. I det ena försöket var grisarna i ComfortCradle under de första åtta timmarna efter födseln. Här diade de på det konstgjorda juvret under de första timmarna och gick upp i vikt när de var i ComfortCradle. I det andra försöket, där kullen bestod av 18 grisar, var det 12 vid suggan och sex i ComfortCradle som turades om. Alla grisar överlevde de tre första kritiska dagarna efter födseln. Provvärden på Overgaard var entusiastisk över produkten: ”Jag gillar verkligen grundtanken med att fler grisar ska stanna hos sina suggor. Om ComfortCradle blir verklighet i produktionen eliminerar de behovet av amningssuggor, och ju färre amningssuggor desto stabilare produktion”, säger grisuppfödaren Kristian Vinther. Lösningen kräver fortsatt utveckling och givetvis mantimmar och materialinköp, men i gengäld avlägsnas det krävande arbetet med amningssuggor.

HITTA SJUKA SUGGOR INNAN DE KLÄMMER GRISARNA

Hos lösgående suggor är det få och särskilt sjuka suggor som klämmer många grisar. Därför kommer ansträngningarna med att hitta dessa suggor att ge stor effekt. Testresultat visar att både yttermometrar och små rektaltermometrar ger ett mycket dåligt underlag för att hitta sjuka suggor. En längre termometer som mäter djupare ska användas och även andra kliniska tecken ska observeras hos suggan.