Vi använder cookies

Genom att använda www.branchinfo-kott.se accepterar du, att vi använder cookies. Det gör vi för att förbättra användarvänligheten och för webbstatistiken.

Har griskött blivit mer miljövänligt?

Miljöpåverkan från den danska grisproduktionen har halverats de senaste 30 åren. Vilka åtgärder har gjort störst skillnad?

14. september 2016

Hur säkras en hållbar utveckling av livsmedelsproduktionen till en konstant stigande världsbefolkning? Den danska grisbranschen har en del av svaret. Man har i alla fall lyckats halvera miljöbelastningen de senaste 30 åren, samtidigt som produktionen har ökat.

Två slaktgrisar har idag samma miljöbelastning som en slaktgris hade 1985
Danmark är bland de mest miljöeffektiva när det gäller produktion av griskött. Genom en fokuserad insats från både primärproduktionen och slakterierna produceras nu två slaktgrisar med samma miljöbelastning som för en slaktgris 1985.

Produktionens klimatpåverkan räknas som ett koldioxidavtryck som anger det samlade klimatavtrycket från hela värdekedjan vid produktion av t.ex. ett kilo färdig produkt. Klimatpåverkan från griskött som producerats i Danmark beräknades 2011 till 3,1 - 3,4 kg CO2 per kg kött från slakteri.

Mindre kväve och fosfor från grisstallarna
I grisproduktionen är det särskilt fokus på att minska utsläppen av kväve och fosfor. Kväve från grisproduktionen släpps ut i luften i form av ammoniak genom förångning från stallar och gödselbehållare och tillförs till marken via tamdjursgödningen.

De danska grisproducenterna har lyckats sänka avskiljningen av kväve per kg tillväxt från 66 g 1993 till 37 g 2016. Den markanta sänkningen bygger främst på en målriktad foderoptimering och avelsarbete för att förbättra grisarnas förmåga att ta upp och utnyttja kvävet i fodret. Dessutom har en bättre hantering av tamdjursgödning, där gödslet antingen sprids med slangar eller plöjs ner, minskat ammoniakutsläppen betydligt. Totalt sett har ammoniakutsläppen från grisar sjunkit med 39 % sedan 1990. Under samma period har produktionen av griskött stigit med 51 %.

Läs även: Kan grisstallen bli mer miljövänliga?

Generellt gäller samma positiva utveckling även för fosfor, som också är en beståndsdel i tamdjursgödningen. Utsläppen av fosfor för producerat griskött har mer än halverats sedan 1985. En viktig anledning till denna minskning är tillsättningen av enzymet fytas i grisfodret, vilket gör att grisarna bättre kan utnyttja fosforet i fodret.

Utifrån ett miljöperspektiv finns det en önskan om att uppnå balans mellan tillsättning och utsläpp av fosfor. I stort sett är Danmark i fosforbalans eftersom de skördade grödorna tar bort lika mycket fosfor som det tillsätts i marken. Fördelningsmässigt har några delar av landet överskott, medan andra delar har underskott.

Slakterierna använder en tredjedel mindre energi
För att säkra en hög livsmedelssäkerhet kräver slakteriernas bearbetningsprocesser mycket vatten och energi i samband med rengöring och kylning. Under senare år har slakterierna dock minskat sin förbrukning av både vatten och energi markant genom ökad resurseffektivitet, och de har därmed lyckats frigöra sin produktion från dess miljöbelastning.

På 1990-talet gjorde den danska köttindustrin en stor gemensam insats för att spara energi, vilket resulterade i en rad banbrytande initiativ som verkligen bidrog till att förbättra energieffektiviteten. Sedan dess har köttindustrin fortsatt detta arbete.

Grisköttsbranschen har totalt sett sänkt sin energiförbrukning med mer än en tredjedel under de senaste årtiondena, bl.a. genom att återvinna värme från kylanläggningar och processer, investera i nya energieffektiva anläggningar samt ett allmänt fokus på energispill.

Under samma period har grisköttsbranschen lyckats sänka vattenförbrukningen väsentligt. Sänkt vattenförbrukning har uppnåtts genom effektiviseringar och ett fokus på att optimera vattenförbrukningen i olika delar av produktionsprocesserna.

Läs även: Kan livsmedelsindustrin spara mer på vattnet?

CO2-utsläppen från slakterierna har också minskat markant genom förbättringar inom produktion, emballage och transport. Idag använder många slakterier naturgas istället för olja till värme produktionen och slakterierna har minskat mängden emballage per produkt. En annan viktig del är en mer effektiv transport genom förbättrad ruttplanering och utbildning av chaufförer i miljövänlig körning.

En gemensam, målriktad insats från hela värdekedjan från primärproduktion till slakteri har därmed minskat massproduktionens miljöbelastning väsentligt de senaste 30 åren.