Vi använder cookies

Genom att använda www.branchinfo-kott.se accepterar du, att vi använder cookies. Det gör vi för att förbättra användarvänligheten och för webbstatistiken.

Riksdagsseminarium i Stockholm

Skandinavien ligger långt framme när det gäller användningen av antibiotika. Det är bra, men räcker inte. För att komma tillrätta med antibiotikaresistens måste fler länder drastiskt minska sin användning av antibiotika. Hur det ska ske diskuterades nyligen på ett lunchseminarium i Sveriges riksdag.

14. juni 2018

Antibiotikaresistens är ett av våra tids stora folkhälsohot. Samtidigt som har Sverige varit framgångsrika i att minska antibiotikan inom svensk djuruppfödning så är importen stor från länder som använder betydligt mer antibiotika. Det finns ett undantag bland de stora importländerna och det är Danmark.

Dansk-svensk paneldebatt
I början av maj var Landbrug & Fødevarer med på ett riksdagsseminarium i Sverige om antibiotika. Rubriken på seminariet var ”Resistens mot antibiotika kan bli dödligare än cancer. Vad gör vi?” Värd för seminariet var Åsa Coenrads, riksdagsledamot för Moderaterna och medlem i Miljö- och jordbruksutskottet. Moderator var Ann-Christin Nykvist, som tidigare bland annat varit Jordbruksminister under perioden 2002 – 2006.

Elisabeth Backteman, statssekreterare på Näringsdepartementet inledde seminariet med att jämföra användningen av antibiotika i Sverige med andra EU-länder.

Därefter var det en panel med Margareta Åberg, ansvarig för grisfrågor på LRF, Christer Lundin, talesperson för Landbrug & Fødevarer i Sverige, Jens Mattsson, Generaldirektör för Statens Veterinärmedicinska Anstalt samt Jan Dahl som är chefsveterinär på Landbrug & Fødevarer. Panelen disktuterade bland annat viktiga erfarenheter för att minska användningen av antibiotika inom EU.

LÄS ÄVEN: Antibiotikaanvändningen för grisar har sjunkit med 25 %

Hög djuromsorg och förebyggande åtgärder
Av de stora exportländerna av griskött har Danmark lägst användning av antibiotika. Utifrån antibiotikasynpunkt är Danmark ett säkrare kort än Tyskland och Polen. Skillnaden blir än tydligare om man ser till de antibiotikasorter som pekats ut av Världshälsoorganisationen som särskilt viktiga för mänsklig hälsa. I Danmark, liksom i Sverige, har dessa i praktiken helt försvunnit från djurhållningen. I andra länder har till och med denna användning ökat, för att minska den totala förbrukningen av antibiotika.

Vad ligger då bakom anledningen till att Sverige och Danmark har en låg förbrukning av antibiotika? Under seminariet lyfte Margareta Åberg fram den höga djuromsorgen i Sverige – friska djur behöver inte kureras med antibiotika. Från dansk sida lyfte Christer Lundin och Jan Dahl fram det förebyggande arbetet som en framgångsfaktor.

Ett unikt register
I Danmark registreras antibiotikaanvändningen per bestånd och djurgrupp i ett unikt register, VETSTAT. Detta gör det möjligt att föra statistik över användningen per djurart, åldersgrupp och diagnosgrupp. Fødevarestyrelsen har satt upp en gräns för ett så kallat "Gult kort". Grisbestånd som överskrider denna gräns måste omedelbart begränsa användningen.

Danmark har även satsat på förebyggande rådgivning från veterinärer och ett omfattande hälsostyrningssystem. Dessa åtgärder har inneburit en hög djurhälsa och en låg användning av antibiotika. En annan viktig orsak till att Danmark har så låg antibiotikaanvändningen är att veterinärrådgivningen är skild från försäljningen av antibiotika. Det säkrar att inga onödiga antibiotikabehandlingar görs.

Globalt perspektiv
Panelen var enig om att mycket mer kan göras för att minska användningen av antibiotika. Jens Mattsson efterlyste ett globalt perspektiv, med tanke på att länder som Kina och USA använder mycket antibiotika.

LÄS ÄVEN: 5 fakta om antibiotikaanvändning i grisuppfödning