Betydande antibiotikafotavtryck i Sverige

Den europeiska läkemedelsmyndigheten publicerade nyligen en ny ESVAC-analys om antibiotikaförbrukningen inom europeisk djuruppfödning. ESVAC - European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption - baseras på senast tillgänglig statistik för förbrukningen 2018 från 31 länder.

Utifrån analysen har Landbrug & Fødevarer tagit fram en rapport om ”antibiotikafotavtrycket”. Detta avtryck är den mängd antibiotika som används för att föda upp de djur som så småningom hamnar på tallriken.

Figur 1. Förbrukningen av antibiotika för tamdjur i 31 europeiska länder

 

Danmark och de andra skandinaviska länderna använde i stort sett inte den kritiskt viktiga antibiotikan fluorokinoloner samt 3:e och 4:e generationens cefalosporiner.

Import täcker konsumtionsbehovet
Sverige har under många år varit framgångsrikt i att minska användningen av antibiotika i djuruppfödning. Eftersom Sverige inte är självförsörjande behövs import för att täcka konsumtionsbehovet. Därför är fortfarande det svenska antibiotikafotavtrycket betydande. Det beror på förändrade importmönster som bidragit till att importen från länder med i jämförelse hög användning av antibiotika i djuruppfödningen har ökat. Samtidigt har importen minskat från länder med lägre antibiotikaförbrukning, till exempel Danmark.

Danskt kött kompletterar
En av rapportens slutsatser är därför att det svenska fotavtrycket har ökat med cirka 10 procent under det senaste decenniet, baserat på den mängd kött som konsumeras i Sverige. Av de stora exportländerna av griskött har Danmark klart lägst användning av antibiotika. Därför borde danskt kött vara ett naturligt komplement till svenskt kött.

Oroande utveckling
Skillnaden blir än tydligare om man ser till de antibiotikasorter som pekats ut av Världshälsoorganisationen, WHO, som särskilt viktiga för mänsklig hälsa. Rapporten belyser även utvecklingen av kritiskt viktiga antibiotika. I Danmark, liksom i Sverige, har dessa i praktiken helt försvunnit från djurhållningen. I andra länder har vi till och med sett att denna användning ökat, för att minska den totala förbrukningen av antibiotika. Det är en oroande utveckling.

Antibiotikafotavtrycket för 2018 och 2009 (baserat på förändrad import, konstant antibiotikaanvändning på 2018 års nivå) samt räkneexempel om all svensk import av griskött ersattes av import från Danmark. Källa: ESVAC och SCB samt egna beräkningar.

Mer information om rapporten