
Djuromsorgen för grisar i danska stallar måste vara i topp
Djuromsorg handlar om hur djur behandlas och om deras biologiska behov tillgodoses.
Dessa aspekter är av högsta prioritet för danska grisproducenter och den danska regeringen.
I februari 2024 undertecknade den danska regeringen och ett antal partier ett djuromsorgsavtal för tamdjur i Danmark. Avtalet kallas "Tillsammans för djuren" och innehåller sju initiativ för grisar för att upprätthålla, förbättra och utveckla djuromsorgen för grisar i danska stallar. Avtalet är ett resultat av en politisk överenskommelse mellan flera danska riksdagspartier. Den 1 mars 2025 börjar lagstiftningen för de första delarna att gälla. Många av dessa initiativ genomförs redan på frivillig basis av branschen och har därför redan implementerats i danska grisstall.
Välbekanta initiativ för grisproducenter som redan arbetar med djuromsorgskrav utöver EU-kraven
Även om det nu finns en överenskommelse om förbättringar av djuromsorgen är många av initiativen inte nya för grisproducenterna. Till exempel är kravet på att ha ett duschsystem installerat i slaktgrisstallen redan välkänt. Duschning av suggorna för att säkerställa optimal kroppstemperatur är redan frivilligt implementerat. Den nya lagen kräver nu att anläggningarna måste användas med lämplig varaktighet och intervall i stall med frigående grisar i grupp. Sedan slutet av 2018 har det varit ett branschkrav på lokalbedövning och långvarig smärtlindring vid kastrering av spädgrisar. Bedövning före kastrering blir nu ett lagkrav i Danmark. Andelen hangrisar (grisar som inte är kastrerade) som slaktas i Danmark är cirka 30 %. Bland flera specialkrav som redan genomförs på frivillig basis kan nämnas strö på viloplatser i stall för dräktiga suggor, krav på fast eller dränerat golv hos smågrisar (50 procent av ytan) och slaktgrisar (30 procent av arealen). Vi har detta krav för att säkerställa att grisarna har en bekväm viloplats. I resten av EU finns det inga krav på fasta eller dränerade golv för smågrisar och slaktgrisar. Krav på BÅDE strö- och bökmaterial av naturligt manipulerbart material i alla stallar.
Se en översikt över alla danska specialkrav och initiativ här:
20 Danska särkrav och initiativ inom dansk grisproduktion
Nya initiativ i djuromsorgslagen
Den nya djuromsorgslagen innehåller sju åtgärder för att förbättra djuromsorgen för grisarna.
Dessa åtgärder säkerställer att djuromsorgen om de danska grisarna är så hög som möjligt och att ett antal djuromsorgskrav som överstiger EU:s krav vidareförs och utvecklas.
Många av dessa åtgärder genomförs redan i dag på frivillig basis av branschen.
1. Högre överlevnadsgrad för spädgrisar
Olika studier genomförs för att identifiera möjliga lösningar för högre smågrisöverlevnad, inklusive möjligheten att använda mer robusta avelslinjer och ledningsinitiativ.
2. Lösgående suggor i grisningsstall
Dansk grisproduktion har kommit längst i EU med att frivilligt bygga för lösdrift i grisningsboxarna. Sedan 2015 har alla nya stall inretts för lösdrift i Danmark och det gäller alla stall från 2035.
I Danmark ska det inte längre vara möjligt att hålla fast suggorna, utom under några dagar runt grisningen, då risken för att suggan lägger sig på smågrisarna är som störst. Nybyggda grisningsstallar måste byggas med lösdriftssystem och fixering måste fasas ut i befintliga grisningsstallar. Användningen av befintliga grisningsstallar fasas ut under en övergångsperiod som fastställs så att initiativet inte anses vara en expropriation.
3. Utbildningskrav för anställda i suggbesättningar
Ökad kunskap och förståelse för djuromsorg kan uppnås genom utbildning och tros bland annat bidra till att minska dödligheten hos smågrisar och suggor. Avtalsparterna är överens om att införa ett utbildningskrav för alla anställda i suggbesättningar med fler än 10 suggor, som komplement till det befintliga utbildningskravet för besättningsägare.
4. Fler grisar med hela svansar
Enligt gällande EU-regler är rutinmässig svanskupering förbjuden. Kupering av svansen är dock tillåten när vissa villkor är uppfyllda. Under flera år har den danska grisbranschen arbetat frivilligt för att minimera svanskupering genom olika initiativ. Från och med den 1 januari 2025 kommer ett initiativ att lanseras med en omfördelningsmodell där grisproducenter som håller grisar med hela svansar får kostnadsersättning från grisproducenter som fortsätter att svanskupera grisarna.
Målet är att nå 4 miljoner grisar med hela svansar år 2028. Den första omgången kommer att äga rum våren 2025 och tillkännages från och med den 18 mars.
5. Duschar i grisstallen
Duschanläggningar i grisstallar kan användas för att reglera djurens kroppstemperatur och säkerställa omsorgen om djuren. I motsats till EU-kraven finns det redan idag krav på duschar i alla stallar för grisar över 20 kg, för att säkerställa omsorgen om grisarna och ett bra stallklimat. Idag finns det krav på att duschar ska installeras i stallar där grisarna hålls i lösa grupper, men det finns inget krav på att använda anläggningarna. Parterna i avtalet har enats om att införa regler för användning av duschanläggningarna för att främja djuromsorgen och bland annat minska förekomsten av svansbitning.
6. Bedövning före kastrering
Lokalbedövning före kastrering har hittills varit ett branschkrav. Det blir nu en del av lagstiftningen att grisen ska lokalbedövas före kastrering och att man har genomgått en av Fødevarestyrelsens godkända kurser i att bedöva grisar.
7. Åtgärder för högre suggöverlevnad
Om besättningen har överskridit gränsvärdet för suggdödlighet under en period på fyra månader, ska djurägaren begära ytterligare ett rådgivningsbesök inom 30 dagar och därefter var fjärde månad, tills suggdödligheten ligger under det fastställda gränsvärdet. En genomgång görs också av befintlig kunskap om säsongsvariationer i suggdödligheten och suggdödlighet bland olika avelslinjer. Genomgången utförs av danska Fødevarestyrelsen tillsammans med relevanta aktörer. Det kan till exempel ske genom att anordna ett samråd.
Hur definieras djuromsorg?
Djuromsorg har definierats på många olika sätt, men en av de mest erkända definitionerna kommer från den brittiska Animal Welfare Committee (tidigare kallat Farm Animal Welfare Council). De har formulerat de fem friheterna som bildar en grundläggande ram för vad djuromsorg bör innebära:
1. Frihet från hunger och törst – genom enkel tillgång till foder som säkerställer hälsa och livskraft.
2. Frihet från obehag – genom att tillhandahålla en lämplig miljö som omfattar lä och en bekväm viloplats.
3. Frihet från smärta, skada och sjukdom – genom förebyggande åtgärder eller snabb diagnos och behandling.
4. Frihet från rädsla och lidande – genom att tillhandahålla tillräckligt utrymme, lämpliga faciliteter och sällskap av artfränder.
5. Frihet att uttrycka normalt beteende – genom att se till att behandlingen av djuret och förhållandena i övrigt är sådana att lidande undviks.
Landbrug & Fødevarer anser att de fem friheterna är grunden för djuromsorg. Organisationens mål är att säkerställa god omsorg om djuren under hela deras liv, samtidigt som danska bönder och företag bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt.
Se videon nedan där Trine Vig Tamstorf, Chef för livsmedels- och veterinärpolitik på Landbrug & Fødevarer, berättar om djuromsorgen i Danmark.