På den danska grisfarmen Rubenlund Gård har produktionsdirektör Nikolaj Kjellerup och hans team redan kommit långt med förberedelserna. Här berättar han hur de går tillväga.

Under 2026, 2027 och 2028 ska andelen grisar med hela svansar fördubblas årligen till fyra miljoner grisar. Detta är visionen för Landbrug & Fødevarers Sektor for Gris och den lanserades med projektet "Tillsammans för hela svansar", ett kompensationssystem där grisproducenter kompenseras för de extra kostnader som tillkommer för hela svansar. Läs mer om initiativer här: Ersättning för att fler grisar ska ha hela svansar

För de lantbrukare som är med i systemet väntar nu förberedelsearbetet fram till den 1 januari då systemet träder i kraft. En av dem som redan kommit en bra bit på väg är Nikolaj Kjellerup, produktionsdirektör på Rubenlund Gård.

Rubenlunds gård har 1 900 suggor och skickar ca 65 000 grisar till slakterierna varje år. När Nikolaj tillträdde som produktionsdirektör för ett och ett halvt år sedan hade ca 20 procent av grisarna hela svansar. Gården hade därför god erfarenhet och Nikolaj tvivlade aldrig på att de skulle vara med i projektet "Tillsammans för hela svansar".

"Det kändes helt naturligt att delta och få möjlighet till ersättning. Mina beräkningar visade att vi skulle täcka de förväntade och beräknade kostnaderna, och samtidigt bidrar vi till att få slut på den föråldrade metoden med svanskupering", säger Nikolaj.

”Det förberedande arbetet är avgörande”

Enligt Nikolaj Kjellerup är noggranna förberedelser avgörande när man föder upp grisar med hela svansar. Och det handlar främst om att se till att grisarnas grundläggande behov tillgodoses.

”En av de viktigaste sakerna är att se till att grisarna har tillgång till vatten, god ventilation och rätt mängd foder. Det kan låta enkelt, men det kräver frekvent tillsyn för att säkerställa att grisarna varken blir för varma, för kalla eller uttorkade”, förklarar han.

På Rubenlund Gård har man också investerat i halmhäckar som ett alternativ till träpinnar i rör. Man har dock valt att behålla träpinnarna i reserv om svansbitning skulle bli ett problem, så att grisarna kan stimuleras med ytterligare material.

För att minimera risken för svansbitning och säkerställa optimala förhållanden har gården också ökat tillsynen.

"Vi har inspektioner två gånger om dagen och är uppmärksamma på foder, vatten, beteende och eventuell svansbitning, så att vi kan reagera vid behov. Det kräver förstås mer personal, men det är nödvändigt för att säkerställa djurens välbefinnande”, säger Nikolaj.

”En kulturförändring behövs”

För Nikolaj Kjellerup handlar det inte om huruvida vi ska producera grisar med hela svansar, utan hur vi gör det.

”Svanskupering är i grunden en kulturell vana. Det är något vi gör för att vi alltid har gjort det. Därför behövs en kulturförändring, och kompensationssystemet är ett viktigt steg i rätt riktning”, säger han.

Enligt Nikolaj krävs både vilja och flexibilitet för att övergången ska lyckas. Vi måste förändra vårt arbete och investera tid och resurser i nya lösningar.

I stället för att säga ”det går inte” bör vi fråga oss: ”Vad krävs?”, betonar han.

Projektet ”Tillsammans om hela svansar” bygger på en ny modell där alla uppfödare, från 1 januari 2026, ska betala en högre avgift, som omfördelas till de som kan dokumentera att de inte kuperar svansar. Medlen ska användas för att kompensera för de extra åtgärder som krävs för att producera grisar med hela svansar.

Systemet är en förlängning av Vision 2050 för dansk grisproduktion, som bland annat stöds av Landbrug og Fødevarers Sektor for Gris. Målet är att fördubbla andelen grisar med hela svansar under 2026, 2027 och 2028, för att sluta på fyra miljoner grisar.