Trender i antibiotikaförbrukningen för grisar i Danmark

Mellan 2010 och 2020 minskade antibiotikaförbrukningen för produktionen av en gris i Danmark med cirka 30 %, mätt som antal doser per gris.

Under 2022 fasades användningen av medicinsk zink för avvanda grisar ut i hela EU av miljöhänsyn. Zink är en livsviktig mineral för både djur och människor. Att tillsätta högre halter än det biologiska behovet i fodret direkt efter avvänjning har en förebyggande effekt mot avvänjningsdiarré hos grisar. Tyvärr kan det också ackumuleras i miljön. Därför beslutades det att zink endast får tillsättas i fodret i mängder som uppfyller det biologiska behovet.

Det förväntades att detta skulle leda till ett ökat behov av att behandla avvänjningsdiarré och därmed en ökad antibiotikaförbrukning.

Antibiotikaförbrukningen kan mätas på flera olika sätt. När det gäller rädslan för resistensutveckling är det mer relevant att göra beräkningen utifrån antalet doser som används för att producera en gris än till exempel vikten på den antibiotika som används. Vid beräkning av antibiotikaförbrukningen hos människor används doser för att följa trender över tid eller mellan länder. På EU-nivå pågår ett arbete med att utveckla inventeringar som använder doser istället för kg vid jämförelser av förbrukningen mellan olika länder.

I denna rapport avses det antal doser som används för att producera en smågris, en avvand gris respektive en slaktgris. Antalet använda doser per gris hämtas från den officiella danska läkemedelsdatabasen, VETSTAT, och antalet producerade grisar hämtas från den officiella danska regeringsdatabasen, Danmarks Statistik. VETSTAT beräknar konsumtionen för de tre åldersklasserna suggor och smågrisar, avvanda grisar och slaktgrisar. En dos till en sugga på 200 kg är uppenbarligen större än en dos till en avvand gris på 8 kg. För att siffrorna ska vara jämförbara har de därför räknats om till antal kg grisar som bearbetats för att producera en spädgris, en avvand gris upp till 30 kg och en slaktgris. Slutligen beräknas den totala konsumtionen för produktion av en gris under hela dess livstid som summan av konsumtionen i de tre åldersgrupperna. Resultatet visas i tabell 1 för åren 2020 till 2024.

Från 2020 till 2022 fortsatte den gradvisa nedgång som vi har sett sedan 2010. Trenden döljer det faktum att konsumtionen sjönk ytterligare under första halvåret 2022, men efter förbudet mot användning av medicinsk zink ökade konsumtionen under andra halvåret 2022. Och när zinkförbudet var helt infasat 2023 ökade den totala förbrukningen av antibiotika för att producera en slaktgris med cirka 12 %. Konsumtionen ligger dock fortfarande långt under 2010 års nivå.

Konsumtionen under 2024 har minskat jämfört med 2023 och närmar sig nivåerna före zinkförbudet. När Danmark fasade ut användningen av antibiotiska tillväxtbefrämjande medel år 2000, sågs en liknande trend med en ökad förbrukning av antibiotika för behandling. Och det tog ett par år för hela produktionen att anpassa sig till de nya produktionsförhållandena. Hittills ser det ut som om vi ser en liknande utveckling här.

För att lösa denna utmaning har danska grisproducenter genomfört en rad olika åtgärder. Hygien, klimat och foder har optimerats. Ett mycket viktigt verktyg har varit den ökade användningen av vacciner. År 2024 användes 80 % fler vacciner för avvanda grisar än 2021, före zinkförbudet.

Den senaste rapporten om antibiotikaanvändning för tamdjur i EU (ESVAC) är från 2022. När det gäller antibiotikaanvändning för tamdjur är användningen av antibiotika per kg tamdjur i Danmark mindre än 50 % av användningen per kg tamdjur i EU.