Trepartsavtalet är en seger för det goda jordbruket

En bred majoritet i det danska folketinget stöder det gröna trepartsavtalet i sin helhet och har slutit ett politiskt ramavtal. Det innebär också en återgång till vattenmiljöinsatsen som finns med i jordbruksavtalet från 2021. Med avtalet får det danska jordbruket ett vattenmiljöarbete som tar hänsyn till grannländernas utsläpp. Det innebär att de grundläggande ramvillkoren för framtidens lantbruk är på plats.

På Landbrug & Fødevarer gläder man sig åt att ett politiskt ramavtal nu har ingåtts. 

-Jag är stolt över den överenskommelse som vi nådde med parterna i juni och är naturligtvis glad över att den nu har bekräftats av en bred politisk majoritet. Den stöder överenskommelsen i sin helhet och erkänner samtidigt att det är en omfattande och balanserad överenskommelse.

- Detta har varit avgörande för oss.Det är viktigt att överenskommelsen, efter fem månader, har fått politiskt stöd i det danska folketinget. Vi har en enorm uppgift framför oss och lantbrukarna har för länge sedan dragit på sig arbetskläderna, säger Søren Søndergaard, ordförande för Landbrug & Fødevarer.

Den 24 juni 2024 undertecknades det gröna trepartsavtalet "Avtal om ett Grönt Danmark”. Det beskriver framtiden för livsmedelsproduktionen och ett nytt och grönare Danmark. Regeringen, som var en del av de ursprungliga trepartsförhandlingarna, harnu undertecknat ett politiskt ramavtal med Liberal Alliance, Socialistisk Folkeparti, Det Konservative Folkeparti och Radikale Venstre.

­­–Vi noterar med stor tillfredsställelse att regeringen och partierna har lagt in en interkalibreringsgaranti, vilken innebär att svenska och tyska utsläpp måste beaktas. Det säkerställer att vi arbetar mot samma miljömål på de områden där vi bokstavligen delar vatten. Detta har varit viktigt för oss under många år och det erkänns nu på bred front, säger ordföranden.

Trepartsavtalet består inte bara av målsättningar och beräkningar. I avtalet finns även en helt ny motor för klimat- och miljöarbetet. Nya strukturer – både kommunalt och med Ministeriet for Grön Trepart – ska säkerställa ett högre tempo från myndigheternas sida. Det är välbehövligt enligt Landbrug & Fødevarer:

–Både naturen, klimatet och det goda lantbruket vinner på att vi ersätter föråldrade vattenmiljöåtgärder och alla dess brister med nya metoder. Byråkratin och väntetiderna minskar för att få igång nya klimatverktyg och skrivbordslösningar ersätts av lokal förankring. Nu är hela Danmark med. Det är en stor styrka, säger Søren Søndergaard.

L&F:s stora avtryck på trepartsavtalet kvarstår

Vid Landbrug & Fødevarers årliga delegatmöte, som ägde rum i förra veckan, kritiserade Landbrug & Fødevarers ordförande den senaste tidens politiska turbulens kring ramavtalet.

–Det vi har bevittnat de senaste månaderna har varit bekymrande och har gjort mig än mer övertygad om att det var rätt att vi satt med under de ursprungliga trepartsförhandlingarna. Vi har gjort ett betydande avtryck på resultatet. 

Han talar om tre avgörande förutsättningar för att L&F skulle säga ja till den trepartsöverenskommelse som presenterades i juni:

–Vi var tvungna att säkerställa att en framtida koldioxidskatt inte skulle ta död på den klimateffektiva danska lantbrukaren. Vi bör ha ett vattenmiljöprogram som fungerar och som är lokalt förankrat. Den bygger på långsiktig markomvandling snarare än evig och ineffektiv markreglering. Dessutom skulle våra medlemmar känna till sina grundläggande ramvillkor i mer än 10 minuter åt gången.  Alla tre förutsättningar finns kvar som starka L&F-avtryck och de gäller även nu när ett politiskt ramavtal har nåtts. 

Han riktar ett speciellt tack till regeringen och Liberal Alliance för att de fokuserat på balansen i det ursprungliga trepartsavtalet.

–Lyckligtvis har en bred majoritet i det danska Folketinget insett och bevisat att en stark livsmedelsindustri och en ambitiös grön omställning inte utesluter varandra. Det vet vi inom jordbrukssektorn och det vet även de flesta i Folketinget. Det vill jag gärna understryka. Inte minst till regeringens förhandlare och Liberal Alliance, som måste sägas ha gått i bräschen för det.

Vattenmiljö: Två steg framåt och ett steg bakåt

I det nya politiska ramavtalet har partierna tagit ställning till åtgärdsbehov och olika scenarier i vattenplanerna. På så sätt är målen nu på plats medan motorn och arbetssättet definierades redan i det ursprungliga trepartsavtalet. 

–Det är viktigt att vi tar ett nytt grepp om arbetet med vattenmiljön. Lokal markplanering, våtmarker och låglänta projekt blir drivande, snarare än restriktiv reglering av våra marker. Vi har alla sett hur den tidigare strategin misslyckades. Istället söker vi nu efter robusta lösningar som kan minska byråkratin vad gäller markerna under de kommande åren, säger Søren Søndergaard. 

Avtalsparterna har beslutat att Danmark på kort sikt ska planera efter kvävemålen i det så kallade scenario 1. Landbrug & Fødevarer är oeniga i detta val eftersom dessa mål strider mot EU:s gemensamma miljömål för de mer öppna kustvattnen i Danmark, där merparten av kvävebelastningen kommer från våra grannländer.

–Professionalismen blir lidande i de områden där man överimplementerar vattenplanerna. Det är ett politiskt beslut som vi inte förstår. Här kommer vi att slösa en massa resurser på att sträva efter miljömål som vi inte kan uppnå när grannländerna inte följer samma mål.

Därför har ledande europeiska experter också rekommenderat Danmark att följa de gemensamma miljömål som EU har enats om och som ligger till grund för det så kallade scenario 3.

–För oss är den så kallade interkalibreringen därför en stor seger. Att vi även måste arbeta internationellt med vattenmiljön så att vi inte förgäves kämpar för god ekologisk status på de många platser där yttre påverkan spelar en stor roll. Det är mycket positivt att överimplementeringen nu har ett slutdatum. Enligt överenskommelsen ska våra vattenplaner följa EU:s gemensamma miljömål i öppna vatten senast 2029. Då kan vi fokusera resurserna på att minska kväveutsläppen i de mer slutna fjordarna, där de danska utsläppen har en mycket större inverkan på vattenmiljön.

Han hänvisar till det internationella fokus som parterna enades om i det ursprungliga trepartsavtalet och som omsattes i en interkalibreringsgaranti i det nyligen beslutade politiska ramavtalet.

–Det är ingen som ifrågasätter att vi ska nå målet. Vi behöver mycket bättre förhållanden i våra fjordar och hav, och inom jordbruket kommer vi att göra vår del. Men det politiska beslutet att i onödan dra åt svångremmen på flera vattentäkter får allvarliga konsekvenser. Inte minst runt Lilla Bält och Fyn. På dessa platser kommer kraven ­– åtminstone tills interkalibreringen är klar – att vara onödigt höga och onödigt dyra. Detta försvårar planeringen av markanvändningen under ett antal år.

–Jag är nöjd med den avgörande skillnad som vårt engagemang har gjort. Alternativet till ett trepartsavtal med brett politiskt stöd hade varit mycket negativt för branschen. Sammantaget är avtalet en seger för det goda lantbruket, klimatet, naturen och miljön, avslutar Søren Søndergaard.