Referensanalys

Kvalitet och kontroll

Det har under många år varit en europeiskt driven utveckling i riktning mot certifiering av alla led i livsmedelskedjan via oberoende tredjepartskontroller. Den oberoende kontrollen ska säkerställa att EU och nationell lagstiftning iakttas och i vissa fall även kundkrav. Därför har Danmark och flera andra europeiske länder infört kvalitetsstandarder för produktion av grisar, och i stort sett alla kvalitetssystem har oberoende tredjepartskontroll. Det danska produktionssystemet är ett så kallat slutet system, som enbart är baserat på levande djur av nationellt ursprung.

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Kvalitetssystem	DANISH produktstandard (sedan 2007) QSG (sedan 1995).	Oberoende tredjepartsrevision varje år, varav 10 % oanmälda revisioner. De danska myndig-heterna genomför separata oanmälda revision-er av 5 % av grisgårdarna varje år, baserat på en förutbestämd riskbedömning.	Grundcertifiering Gris (sedan 2010).	QS (sedan 2001).	PQS (sedan 2009).	IKB Varken (sedan 1995).	Inget nationellt kvalitetssystem. Integrerad produktion, dvs. mycket lik den danska jord-tillbordmodellen, är emellertid mycket utbredd i Spanien, och man har ofta egna veterinärer.
Omfång	95 % av produktionen. Därav 15 % under UK-produktionen.	15 % av produktionen.	100 % av grisproducenterna. Slakterierna accepterar inte grisar som inte är certifierade.	Cirka 95 % av produktionen.	Under 5 % av produktionen.	Cirka 99 % av produktionen.	-
Identifikation och spårbarhet	CHR-nummer (besättningsnummer) Öronbrickor, Flyttregister, Leverantörsnummer. I Danmark slaktas endast dansk gris.	CHR-nummer (besättningsnummer) Öronbrickor, Flyttregister Leverantörsnummer, I Danmark slaktas endast dansk gris.	Öronbrickor Leverantörsnummer I Sverige slaktas endast svensk gris.	QS-ID Öronbrickor Leverantörsnummer I Tyskland slaktas primärt QS-gris (t.ex. tysk, dansk och holländsk).	System av CHR-typ Öronbrickor I Polen slaktas både polsk och utländsk gris.	UBN-nummer Öronmärker Flyttregister vid identifiering genom registreringssystem. I Holland slaktas mestadels holländska grisar.	System av CHR-typ (REGA).
Kontroll	Oberoende tredjepartskontroll varje eller var tredje år beroende på utvärderingsresultatet. Oanmält med 48 timmars varsel. Riskbaserad myndighetskontroll.	Oberoende tredjepartskontroll varje år. Systemets kontrollanter måste meddela ett besök 48 timmar i förväg, som då måste äga rum vid överenskommen tidpunkt och som inte kan ändras.	Egenrevision varje år och oberoende av tredjepartskontroll minst vartannat år. Stickprovskontroll i 5 % av bestånden.	Oberoende tredjepartskontroll vart, vartannat eller vart 3:e år beroende på kontrollresultat. Producenter kan välja mellan: 1. Oanmäld ordina-rie kontroll (48 timmars varsel) 2. Anmäld ordinarie kontroll + en oanmäld spot kontroll mellan två ordinarie.	Myndighetskontroll i 5 % av besättningarna per år. Dessa besättningar väljs till 50 % ut simpelt slumpartat och 50 % är baserade på riskanalyser och klassificering av besättningar.	Oberoende tredjepartskontroll varje år (riskbaserad).	Myndighetskontroll cirka en gång årligen. De regionala veterinärmyndigheterna ska ha särskilt tillstånd för kontrollbesök. Det finns inga lagmässiga sanktioner mot brott mot djurskyddet.

Hälsa och användning av läkemedel

Frekvensen av veterinärbesök varierar mycket från land till land. För Danmark och Sverige gäller att veterinärer i allmänhet får skriva ut men inte sälja läkemedel till producenten. Dvs. alla läkemedel/antibiotika ska köpas via ett apotek. På så sätt är hälsorådgivning och försäljning av antibiotika åtskilt och det finnas inte något ekonomiskt incitament för veterinärer att skriva ut antibiotika. Rent praktiskt har åtgärden resulterat i en lägre användning av läkemedel/antibiotika i danska och svenska besättningar. Det är dock lika för alla länder: Utskrivning av recept ska vara baserat på en diagnos, som ställts av en veterinär, och producenten ska registrera läkemedels-/antibiotikaanvändning. I Danmark registreras läkemedelsanvändningen på djurgrupps-, besättningsägar- och veterinärnivå, vilket betyder att man kan föra statistik per veterinär och per besättning. Ett danskt initiativ, baserat på registreringar i en central databas VETSTAT (Veterinary Medicine Statistic), ger de danska myndigheterna möjlighet att utfärda ’gula kort’ till de besättningar som antingen använder eller får utskrivet för mycket läkemedel.

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Hälsorådgivning	Hälsorådgivningsavtal är obligatoriska för besättningar av en viss storlek. Omkring 90 % av grisproducenterna har ingått ett hälsorådgivningsav-tal med en veterinär. Det är mellan 9 och 12 årliga rådgivningsbesök i suggbesättningar och mellan 4 och 6 årliga rådgivningsbesök i slaktgrisbesättningar. Antalet besök ökas vid domar rörande djuromsorg, läkemedelsanvändning och djurhälsa. Besättningar utan ett hälsorådgivningsavtal ska ha minst ett årligt besök av en veterinär. Det gäller för alla besättningar, att om fastställda gränsvärden för antibiotikaanvändning överskrids, utlöser detta ett ’gult kort’ från myndigheterna, vilket medför ökad övervakning och krav på utarbetande av handlingsplaner.	Hälsorådgivningsavtal är obligatoriska för besättningar av en viss storlek. Omkring 90 % av grisproducenterna har ingått ett hälsorådgivningsavtal med en veterinär. Det är mellan 9 och 12 årliga rådgivningsbesök i suggbesättningar och mellan 4 och 6 årliga rådgivningsbesök i slaktgrisbesättningar. Antalet besök ökas vid domar rörande djuromsorg, läkemedelsanvändning och djurhälsa. Besättningar utan ett hälsorådgivningsavtal ska ha minst ett årligt besök av en veterinär. Det gäller för alla besättningar, att om fastställda gränsvärden för antibiotikaanvändning överskrids, utlöser detta ett ’gult kort’ från myndigheterna, vilket medför ökad övervakning och krav på utarbetande av handlingsplaner.	I alla lantbruk som har villkorade läkemedel råder krav på veterinärbesök var 5:e vecka.	Krav på minst två veterinärbesök per år eller ett besök per gödningsperiod.	Inga specifika regler. Veterinärbesök vid behov.	Hälsorådgivningsavtal är obligatoriska. Varje grisproducent måste ha ett avtal med en ansvarig veterinär. Veterinären ska besöka varje lantbruk varje månad och ska dokumentera sina undersökningar i en rapport. Alla lantbruk ska ha en hälsoplan och en behandlingsplan som är specifik för lantbruket och de ska uppdateras åtminstone en gång årligen.	Inga särskilda krav. "Integratorerna" anlitar dock ofta egna veterinärer för att de ska besöka bestånden regelbundet. De flesta grisfarmar i Spanien är dessutom med i lantbrukarnas djurhälsoorganisation, Agrupaciones de Defensa Sanitaria ADS, som har ett gemensamt hälsoprogram som övervakas av en veterinär som regelbundet besöker ADSG-gårdarna.
Hälsotillstånd	Alla besättningar utreds i förhållande till utvalda sjukdomar och salmonella. Besättningarnas hälsotillstånd registreras i en databas och är tillgängliga för allmänheten på: www.spf-sus.dk. Danmark har trikinfri status.	Alla besättningar utreds i förhållande till utvalda sjukdomar och salmonella. Besättningarnas hälsotillstånd registreras i en databas och är tillgängliga för allmänheten på www.spf-sus.dk. Danmark har trikinfri status.	Fritt från PRRS.	Ingen central hälsotillsyn.	Ingen central hälsotillsyn.	Central övervakning genom det centrala veterinärinstitutet (Wageningen University) och GD Health.	Ingen central hälsotillsyn.
Utskrivning av läkemedel	Professionella grisbestånd ska ha ett hälsorådgivningsavtal. Veterinären säljer inte medicin, utan skriver bara ut recept. Medicin lämnas ut av apotek. Därmed hålls försäljning och veterinärrådgivning åtskilt.	Professionella grisbestånd ska ha ett hälsorådgivningsavtal. Veterinären säljer inte medicin, utan skriver bara ut recept. Medicin lämnas ut av apotek. Därmed hålls försäljning och veterinärrådgivning åtskilt.	Veterinär får inte sälja läkemedel. Läkemedel köps via apoteket. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos.	Veterinär har rätt att sälja läkemedel. Veterinärer kan endast skriva ut antibiotika för högst sju dagar. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos.	Veterinär har rätt att sälja läkemedel. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos.	Veterinär kan sälja läkemedel. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos.	Veterinär får inte sälja läkemedel. Läkemedel köps via apoteket. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att en veterinär har ställt diagnos och efter beslut av besättningsveterinären och grisproducenten.
Registrering av läkemedelsanvändning	Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen.	Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen.	Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen.	Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen.	Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen.	Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen.	Grisproducenten ska registrera och dokumentera läkemedelsanvändning i besättningen.
Tillsyn av läkemedelsanvändning	Läkemedelsanvändning registreras i VETSTAT per djurgrupp och besättningsägare samt över utskrivna läkemedel per veterinär. Resultaten publiceras varje år i DANMAPrapporten.	Läkemedelsanvändning registreras i VETSTAT per djurgrupp och besättningsägare samt över utskrivna läkemedel per veterinär. Resultaten publiceras varje år i DANMAPrapporten.	Central tillsyn, men inte per djurgrupp, besättningsägare eller veterinär. Apoteken registrerar läkemedel som skrivs ut och publicerar statistiken varje år.	Central övervakning. Under 2015 har övervakning på beståndsnivå införts.	Central tillsyn. I branscheregi arbetas det med registrering på besättningsplan.	Användningen per bestånd och åldersgrupp registreras i en central databas på biståndstagar- eller veterinärnivå.	Central tillsyn. I branschregi arbetas det med registrering på besättningsplan.
Totalanvändning av antibiotika	33,4 mg antibiotika/kg djur (biomassa).	33,4 mg antibiotika/kg djur (biomassa).	12,6 mg antibiotika/kg djur (biomassa).	73,2 mg antibiotika/kg djur (biomassa).	151,2 mg antibiotika/kg djur (biomassa).	47,6 mg antibiotika/kg djur (biomassa).	317,1 mg antibiotika/kg djur (biomassa).

Foder

Bestämmelserna för foder är i stort sett desamma i alla EU-länder. Sedan 2000 har det i EU rått ett förbud mot att använda kött- och benmjöl (MBM) i foder till grisar. Användning av antibiotiska tillväxtfrämjare har sedan 2006 varit förbjudet i EU. Både Danmark, Sverige och Tyskland var dock tidigare ute med nationella förbud. För landsspecifika bestämmelser gäller att blodprodukter och animaliskt fett inte är tillåtet i England och Danmark vid produktion av grisar till den engelska marknaden. I Danmark och Belgien får fiskmjöl inte användas till slaktgrisar på över 40 kg, i Sverige finns det likaledes ett gränsvärde för iblandning av fiskmjöl i slaktgrisfoder.

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Produktion/framställning	Offentlig kontroll. Fodret ska vara köpt från danska auktoriserade eller QS-godkända foderföretag. Frekvensen av myndigetskontroll fastställs efter en riskbedömning och frekvensen varierar mellan 1-5 årliga besök.	Offentlig kontroll. Fodret ska vara köpt från danska auktoriserade eller QS-godkända foderföretag. Frekvensen av myndigetskontroll fastställs efter en riskbedömning och frekvensen varierar mellan 1-5 årliga besök.	Offentlig kontroll av svenska foderföretag. Myndighetskontrollfrekvensen beror på riskgruppen och varierar mellan en inspektion var 10:e år till 18 inspektioner per år.	Foder får endast köpas från QS-godkända foderföretag.	Myndighetskontroll.	Foder får endast köpas från foderföretag som är godkända av GMP+.	Myndighetskontroll. Endast GMP-certifierad foderproduktion.
Kött-och benmjöl (MBM)	Förbjudet.	Förbjudet.	Förbjudet.	Förbjudet.	Förbjudet.	Förbjudet.	Förbjudet.
Blodprodukter	Tillåtet.	Förbjudet.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.
Animaliskt fett	Tillåtet.	Förbjudet.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.
Tillväxtbefrämjande antibiotika	Förbjudet sedan 2000.	Förbjudet sedan 2000.	Förbjudet sedan 1986.	Förbjudet sedan 2004.	Förbjudet sedan 2006.	Förbjudet sedan 2006.	Förbjudet sedan 2006.
Catering biprodukter, matavfall etc.	Matavfall är inte tillåtet.	Matavfall är inte tillåtet.	Matavfall är inte tillåtet.	Matavfall är inte tillåtet.	Matavfall är inte tillåtet.	Matavfall är inte tillåtet.	Matavfall är inte tillåtet.
Fiskmjöl	Fiskmjöl får inte användas till slaktgrisar som är större än 40 kg.	Fiskmjöl får inte användas till slaktgrisar som är större än 40 kg.	Tillåtet. Det finns ett gränsvärde för tillsättning av fiskmjöl i slaktgrisfoder.	Tillåtet, men endast i bestånd med uteslutande grisproduktion.	Inga regler för användning av fiskmjöl.	Inga regler för användning av fiskmjöl.	Inga regler för användning av fiskmjöl.
GMO	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet. Det finns områden där fodret är GMO-fritt.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.	Tillåtet.

Stallinredning och djuromsorg

Enligt EU-lagstiftning ska alla dräktiga suggor vara lösa från fyra veckor efter löpning till en vecka innan förväntad grisning. I Sverige och England ska suggorna vara lösgående från avvänjning till sju dagar innan förväntad grisning. Samma regler gäller för nya stallar i Danmark och för alla stallar i Danmark från 1 januari 2035. Det gäller dessutom vid produktion av grisar i Danmark för den engelska marknaden. Det är unikt för Sverige att alla suggor dessutom ska vara lösa i grisningsstallet. Den danska grisbranschen har som målsättning att 10 % av suggorna ska vara lösgående under digivningsperioden 2020. Från 2021 är målsättningen, att alla nybyggda stall inreds till lösgående digivande suggor. Alla länder har krav på ständig tillgång till sysselsättningsmaterial, men det är skillnad på vilka material som uppfyller kraven i varje enskilt land. I Danmark ska sysselsättningsmaterialet vara av naturligt ursprung (t.ex. halm, trä, rep, o.dyl.). Vidare har man i Danmark ett unikt krav på bökmaterial. Alla länder har krav på sjukboxar, och där ställer Danmark mera omfattande krav på inredning och antal. Danmark och Sverige har krav på duschning. I Danmark gäller det alla grisar som väger över 20 kg, medan det i Sverige gäller för slaktgrisar. I Danmark föreligger krav på smärtlindring i samband med kastrering. I Sverige är svanskupering inte tillåtet, medan det i de flesta andra EU-länder är tillåtet inom de första levnadsdagarna. För Danmark gäller ytterligare att bara halva svansen får kuperas bort och det ska finnas dokumentation för att man har försökt förebygga svansbitning. Helspaltgolv är inte tillåtet i Sverige och Holland. Sedan 2000 har helspaltgolv varit förbjudet i Danmark i nya stall. I dag är helspaltgolv förbjudet i samtliga smågris- och slaktgrisstallar i Danmark, Sverige och Holland.

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Dräktiga suggor	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Ingen del av stian får vara smalare än 3 m. Det ska finnas strö på det fasta/ dränerade golvet. Enligt en ny dansk lagstiftning ska suggor vara lösgående från frånvänjning till 7 dagar innan grisning. Lagstiftningen gäller från 1 januari 2015 i nybyggnationer och från 1 januari 2035 i alla byggnader.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Ingen del av stian får vara smalare än 3 m. Det ska finnas strö på det fasta/ dränerade golvet. Enligt en ny dansk lagstiftning ska suggor vara lösgående från frånvänjning till 7 dagar innan grisning. Lagstiftningen gäller från 1 januari 2015 i nybyggnationer och från 1 januari 2035 i alla byggnader.	Suggor och galtar ska vara lösgående. Minst 2,8 m mellan stians sidor.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Minst 2,8 m mellan stians sidor och minst 2,4 m mellan stians sidor vid grupper med mindre än 6 grisar.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Minst 2,8 m mellan boxsidorna.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Minst 2,8 m mellan stians sidor. Suggor och galtar ska ställas i grupper från 4 veckor efter inseminering till 7 dagar innan förväntad grisning.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Minst 2,8 m mellan boxsidorna.
Digivande suggor/grisning	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Krav på passande sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd, såvida inte detta är tekniskt omöjligt med det flytgödselsystem som används i anläggningen. Spädgrisarna ska ha ett utrymme som är åtskilt från suggan. Det ska vidare om så behövs finnas en värmekälla.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Krav på passande sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd, såvida inte detta är tekniskt omöjligt med det flyt-gödselsystem som används i anläggningen. Spädgrisarna ska ha ett utrymme som är åtskilt från suggan. Det ska vidare om så behövs finnas en värmekälla.	Suggor och gyltor ska vara lösgående. Skyddsbyglar får endast användas om suggan utgör en fara för anställda eller spädgrisar. När personalen lämnar stallet ska skyddsbyglarna tas bort. Krav på lämpligt bobyggningsmaterial i tillräcklig mängd.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Krav på passande sysselsättningsmaterial i tillräck-lig mängd, såvida inte om detta är tekniskt omöjligt med det flytgödselsystem, som används i anläggningen. Spädgrisarna ska ha ett utrymme, som är åtskilt från suggan. Det ska vidare finnas en värmekälla.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Krav på passande sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd, såvida inte detta är tekniskt omöjligt med det flytgödselsystem som används i anläggningen. Spädgrisarna ska ha ett utrymme, som är åtskilt från suggan. Det ska vidare finnas en värmekälla.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Krav på passande sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd, såvida inte detta är tekniskt omöjligt med det flytgödselsystem som används i anläggningen. Spädgrisarna ska ha ett utrymme, som är åtskilt från suggan. Det ska vidare finnas en värmekälla.	Uppstallning enligt EU-lagstiftningen. Krav på passande sysselsättningsmaterial, såvida inte detta är tekniskt omöjligt med det flytgödselsystem som används i anläggningen.
Avvänjning av smågrisar	Efter 28 dagar. Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare, om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning).	Efter 28 dagar. Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare, om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning).	Efter 28 dagar.	Efter 28 dagar. Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare, om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning).	Efter 28 dagar. Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare, om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning).	Efter 28 dagar. Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare, om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning).	Efter 28 dagar. Spädgrisar kan dock vänjas av upp till 7 dagar tidigare, om de flyttas till specialiserade stall (EU-lagstiftning).
Sysselsättnings- och bökmaterial	Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd halm eller annat sysselsättnings- och bök material. Sysselsättnings- och bök material ska vara naturmaterial och i kontakt med golvet.	Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd halm eller annat sysselsättnings- och bök material. Sysselsättnings- och bök material ska vara naturmaterial och i kontakt med golvet.	Alla grisar ska ha daglig tillgång till halm och strömaterial.	Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd halm eller annat sysselsättnings- och bök material. Materialet måste vara ofarligt och finnas i tillräcklig mängd. Inplastade kedjor är tillåtna i boxen.	Alla grisar ska ha konstant tillgång till en tillräcklig mängd material. Materialet ska vara oskadligt och finnas i tillräcklig mängd.	Alla grisar ska ha konstant tillgång till manipulerbart material. Materialet ska vara oskadligt och finnas i tillräcklig mängd. Kedja med plastpåhäng tillåtet. En enda kedja är inte tillräckligt.	Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd sysselsättnings och bök material. Materialet måste vara ofarligt. Inplastade kedjor är tillåtna.
Golv till smågrisar och slaktgrisar	I stior för avels- och slaktgrisar ska minst 1/3 av golvet vara fast eller dränerat golv. I stior för smågrisar ska minst 1/2 av golvet vara fast eller dränerat golv.	I stior för avels- och slaktgrisar ska minst 1/3 av golvet vara fast eller dränerat golv. I stior för smågrisar ska minst 1/2 av golvet vara fast eller dränerat golv.	Enbart spaltgolv är förbjudet. Minst 2 tredjedelar fast golv.	Enbart spaltgolv är tillåtet.	Enbart spaltgolv är tillåtet.	Krav på 40 % fast golv till smågrisar och slaktgrisar.	Enbart spaltgolv är tillåtet.
Bevattning/sprinkler	Alla grisar över 20 kg, inklusive suggor, ska ha bevattning eller annan anordning som kan kyla dem.	Alla grisar över 20 kg, inklusive suggor, ska ha bevattning eller annan anordning som kan kyla dem.	Krav på bevattning i anläggningarna.	Inget krav.	Inget krav.	Inget krav.	Inget krav.
Sjukboxar	Krav på sjukstior Det ska finnas ett tillräckligt antal sjukstior, så att det alltid finns minst en sjukstia som är redo att användas för grisar som är sjuka eller skadade. Det totala antalet sjukstior rekommenderas utgöra minst 2–5 % av det totala antalet stiplatser inomhus för suggor. Minst 2/3 av den totala minimiytan ska bestå av mjukt underlag. Det ska finnas en värmekälla i form av värmelampa, strö eller golvvärme och det ska finnas möjlighet till avkylning.	Krav på sjukstior Det ska finnas ett tillräckligt antal sjukstior, så att det alltid finns minst en sjukstia som är redo att använ-das för grisar som är sjuka eller skadade. Det totala antalet sjukstior rekommenderas utgöra minst 2–5 % av det totala antalet stiplatser inomhus för suggor. Minst 2/3 av den totala minimiytan ska bestå av mjukt underlag. Det ska finnas en värmekälla i form av värmelampa, strö eller golvvärme och det ska finnas möjlighet till avkylning.	Krav på sjukboxar. Sjukboxar måste vara temperaturreglerande.	Krav på sjukboxar. Sjuka eller skadade grisar måste isoleras i en box med torrt eller bekvämt strömaterial.	Krav på sjukboxar, men inga specifika regler.	Krav på sjukboxar. Sjukboxarna ska vara väl ventilerade och ska vara varma och torra.	Krav på sjukboxar, men inga specifika regler.
Kastrering	Krav på lokalbedövning vid kastrering från 2019.01.01. Kastrering ska göras mellan dag 2–7 efter födelse. Det är krav på användning av smärtstillande vid kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska kastrering utföras under narkos.	Kastrering ska göras mellan dag 2–7 efter födelse. Det är krav på användning av smärtstillande vid kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska kastrering utföras under narkos.	Kastrering ska utföras mellan det 2: a och 7:e levnadsdygnet. Det är krav på användande av smärtlindrande behandling i samband med kastration. Från 2016 är det förbjudet att kastrera utan lokalbedövning.	Kastrering ska göras mellan dag 2–7 efter födelse Det är krav på användning av smärtstillande vid kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska kastrering utföras under narkos.	Kastrering ska göras mellan dag 2–7 efter födelse. Senare kastrering utförs under narkos.	Kastrering ska göras mellan dag 2-7 efter födelse. Det är krav på användning av smärtstillande vid kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska kastrering udföras under narkos.	Kastrering ska göras mellan dag 2–7 efter födelse. Senare kastrering utförs endast under narkos. Mindre än 50 % av handjuren kastreras.
Svanskupering	Inte tillåtet rutinmässigt, men tillåtet om det kan dokumenteras att åtgärder har vidtagits för att förhindra svansbitning och om en riskbedömning finns tillgänglig. Endast tillåtet mellan dag två och fyra efter födseln och högst hälften av svansen får kuperas. Dessutom behövs en handlingsplan för att förebygga svansbitning och stoppa svanskupering.	Inte tillåtet rutinmässigt, men tillåtet om det kan dokumenteras att åtgärder har vidtagits för att förhindra svansbitning och om en riskbedömning finns tillgänglig. Endast tillåtet mellan dag två och fyra efter födseln och högst hälften av svansen får kuperas. Dessutom behövs en handlingsplan för att förebygga svansbitning och stoppa svanskupering.	Förbjudet.	Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet. Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 4 dagarna efter födelsen.	Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet. Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 7 dagarna efter födelsen.	Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet. Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 3 dagarna efter födelsen.	Enligt EU-lagstiftningen är rutinmässig kupering inte tillåtet. Om kupering krävs är det endast tillåtet de första 7 dagarna efter födelsen.
Tandminskning	Tandkapning är inte tillåtet. Tandslipning är tillåtet men inte rutinmässigt. Tandslipningen måste ske under de tre första levnadsdygnen.	Tandkapning är inte tillåtet. Tandslipning är tillåtet men inte rutinmässigt. Tandslipningen måste ske under de tre första levnadsdygnen.	Tandkapning är inte tillåtet. Tandslipning är tillåtet men inte rutinmässigt. Tandslip-ningen måste ske under de sju första levnadsdygnen.	Tandslipning är tillåtet under de sju första levnadsdygnen, men inte rutinmässigt.	Tandklippning är tillåtet inom de första 7 dagarna efter födelsen.	Tandslipning är tillåtet upp till 72 timmar efter födseln, men inte rutinmässigt.	Tandklippning är tillåtet inom de första 7 dagarna efter födelse.

Miljö

EU-lagstiftningen tillåter att man maximalt får föra ut 170 kg kväve/ha från tamdjursgödsel. Danmark och Sverige har strängare krav på tillförsel av kväve, där man i Danmark maximalt får tillföra 140 kg kväve/ha. EU-lagstiftningen ställer inga specifika krav på förvaring av gödsel. För att förhindra avdunstning av gaser till den omgivande miljön från gödseltanken finns i Danmark krav på att gödseltanken ska vara övertäckt eller ha ett flytskikt. Minimikravet för utnyttjande av kväve i grisgödsel är i Danmark 75 %. I Holland är kravet på utnyttjande av kväve i grisgödsel 60-80 %. Danska lantbrukare ska årligen etablera en plan för odling av grödor och hantering av gödsel samt utarbeta en särskild miljörapport med alla relevanta upplysningar till myndigheterna. Därmed kontrolleras att de danska miljökraven iakttas. I förhållande till klimatet och utledning av växthusgaser spelar foderförbrukningen en viktig roll. Enligt livscykelanalyser av griskött (LCA) bidrar odlingen av spannmål mest i förhållande till utsläpp av växthusgaser. Därför är en effektiv foderomsättning viktig i förhållande till påverkan av klimatet. Ju bättre en gris utnyttjar fodret, desto lägre är klimatpåverkan eftersom grisen äter mindre foder för att växa 1 kg.

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Användning av nitrat (N)	170 kg N/ha.	170 kg N/ha.	Maximalt 170 kg N/ha, dock max. 22 kg P/ha i genomsnitt över 5 år.	170 kg N/ha.	170 kg N/ha.	170 kg N/ha.	170 kg N/ha.
Lagring av flytgödsel	Nödvändig förvaringskapacitet, dock minst 6 månaders produktion. För grisar motsvarar det typiskt minst 9 månaders förvaring. Gödseltanken ska vara övertäckt eller ha klarskikt.	Nödvändig förvaringskapacitet, dock minst 6 månaders produktion. För grisar motsvarar det typiskt minst 9 månaders förvaring. Gödseltanken ska vara övertäckt eller ha klarskikt.	Lagringskapacitet måste motsvara. 6–10 månaders produktion. Gödseltankar måste täckas.	Lagringskapacitet måste motsvara 6–9 månaders produktion per region.	Förvaringskapacitet till minst 4–6 månaders produktion. Slambrunnen ska vara övertäckt, men det finns inga krav på material.	Förvaringskapacitet till minst 7 månaders produktion. Slambrunnen ska vara övertäckt, men det finns inga krav på material.	Lagringskapacitet motsvarande 4 månaders produktion.
Flytgödselspridning/utnyttjande av näringsämnen	Spridning av gödsel får endast ske under odlingssäsongen, dvs. från 1 februari till skörd och från skörd till 1 oktober. Utnyttjandekravet för kväve i svingödsel är 80 %.	Spridning av gödsel får endast ske under odlingssäsongen, dvs. från 1 februari till skörd och från skörd till 1 oktober. Utnyttjandekravet för kväve i svingödsel är 80 %.	Spridning av gödsel får endast ske under växterna växtperiod, dvs. från 1 mars till 1 november. Utnyttjandekravet för kväve i svingödsel är 29–95 % beroende på gröda och tiden för spridning.	Krav på spridningstidpunkten är inte känt och det finns inga specifika krav i EU-lagstiftningen. Utnyttjandekravet för kväve i gödsel är 60 %.	Spridning av gödsel/ tamdjursgödning får ske från 1 mars till 30 november. Utnyttjandekravet för kväve i gödsel är 60 %.	Spridning av gödsel får endast ske under växterna växtperiod, dvs. från 1 februari till 15 september. Utnyttjandekravet för kväve i svingödsel är 60–80 % beroende på jordtyp.	Spridning av flytgödsel från mars till november. Inga krav på användning av kvävegödsel.
Foderutnyttjande: Omfattar foder till smågrisar och slaktgrisar, kg foder/kg tillväxt (Interpig 2014 samt egna beräkningar)	2,58.	2,58.	2,69.	2,80.	-	2,56.	2,45.

Transport

Alla länder följer i allmänhet EU:s bestämmelser rörande transport av levande djur (1/2005). I Danmark har branschen/slakterierna själva tagit initiativ till ökad djuromsorg och kontroll under transport. Alla grisar transporteras i små grupper och så långt som möjligt boxvis, eftersom det betyder mindre stress och lugnare djur. Även de danska slakterierna ställer krav på mekanisk ventilation i alla nya lastbilar, vilket anses vara avgörande för grisarnas välbefinnande under transport. Unikt för Danmark är den mycket låga transportdödligheten som 2014 låg på 0,007 % (från producent till slakteri).

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Kontroll	Myndighetstillsyn och kontroll via slakteriernas egenkontroll Global Red Meat Standard (GRMS). Åkerierna ska följa lagstadgade krav och branschkrav som återfinns i ’Handbok for svinetransport’.	Myndighetstillsyn och kontroll via slakteriernas egenkontroll Global Red Meat Standard (GRMS). Åkerierna ska följa lagstadgade krav och branschkrav som återfinns i ’Handbok for svinetransport’.	Myndighetstillsyn.	Åkerierna måste vara certifierade enligt QS-transportstandard.	Myndighetstillsyn.	Åkerierna ska vara certifierade enligt IKB-transportstandard.	Myndighetstillsyn.
Krav gällande fordon och lastutrymme	Slakterier har specificerat och ökat kraven på lastutrymmen. Alla lastbilar är till exempel utrustade med automatisk ventilation, GPS, dricksvattenanlägganingar och automatiska vattentillförselanläggningar. Kraven kontrolleras vid ankomsten till slakteriet.	Slakterier har specificerat och ökat kraven på lastutrymmen. Alla lastbilar är till exempel utrustade med automatisk ventilation, GPS, dricksvattenanlägganingar och automatiska vattentillförselanläggningar. Kraven kontrolleras vid ankomsten till slakteriet.	Automatisk temperaturstyrning vid höga utomhustemperaturer.	Inga krav utöver EU-lagstiftning.	Inga krav utöver EU-lagstiftning.	Enstaka krav utöver EU-lagstiftning, till exempel GPS på alla transporter.	Inga krav utöver EU-lagstiftning.
Grupphantering av slaktgrisar under transport	Grisarna transporteras i mindre grupper (ca. 15) och i så stor utsträckning som möjligt box vis.	Grisarna transporteras i mindre grupper (ca. 15) och i så stor utsträckning som möjligt box vis.	Grisarna transporteras inte box vis.	Grisarna blandas. Det finns maxstorlekar för grupper vid transport av smågrisar (upp till 120 för grisar på 10 kg och 50 för grisar upp till 25 kg och max 35 grisar för grisar upp till 25–30 kg).	Grisarna transporteras inte box vis.	Grisarna hålls i sina respektive grupper. Ingen blandning.	Grisarna transporteras inte box vis.
Utbildning av åkerier/förare (kompetensbevis)	Krav på deltagande i en branschkurs har existerat sedan början på 1990-talet. Kursen ersattes av en formell utbildning som trädde i kraft den 1 januari 2007 genom förordning 1/2005.	Krav på deltagande i en branschkurs har existerat sedan början på 1990-talet. Kursen ersattes av en formell utbildning som trädde i kraft den 1 januari 2007 genom förordning 1/2005.	Krav på utbildning sedan 2005.	Krav på utbildning sedan 2008 via EU-lagstiftning.	Krav på utbildning sedan 2008 via EU-lagstiftning.	Krav på utbildning sedan 2008 via EU-lagstiftning.	Krav på utbildning sedan 2008 via EU-lagstiftning.
Transportdödlighet	0,011 % 2021 (gäller för slaktgrisar).	0,011 % 2021 (gäller för slaktgrisar).	0,03 % 2013-2015 (gäller för slaktgrisar och suggor).	Statistik saknas, men dödligheten beräknas vara högre än den danska.	Statistik saknas, men dödligheten beräknas vara högre än den danska.	Statistik saknas, men dödligheten beräknas vara högre än den danska.	Statistik saknas, men dödligheten beräknas vara högre än den danska.

Förhållandena på slakteriet

Förhållandena på slakterierna är viktiga, både för att säkra ordentlig hantering av djuren samt en god köttkvalitet. Forskning har påvisat att hantering av grisar i små grupper, och såvitt möjligt i stabila grupper (grisarna har växt upp och transporteras tillsammans), ger lugnare grisar och därmed mindre stress. I små grupper faller grisarna fortare till ro och antalet bråk reduceras till ett minimum, också i de fall då det skulle ske en sammanblandning av grisarna. Därför är det god djuromsorg att grisarna stallas upp på slakteriet i små, stabila grupper och också bedövas i grupper. I Danmark är gruppvis hantering av grisar från stall-till-slakt mycket utbredd, och tendensen ser ut att sprida sig till andra länder.

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Hantering	Gruppbehandling, vilket betyder att grisarna om möjligt inte blandas. Alla grisar stallas upp i mindre grupper (ca. 15 st.).	Gruppbehandling, vilket betyder att grisarna om möjligt inte blandas. Alla grisar stallas upp i mindre grupper (ca. 15 st.).	Ingen gruppbehandling. Ingen hänsyn till boxgrupper.	Ingen gruppbehandling. Ingen hänsyn till boxgrupper.	Ingen gruppbehandling. Ingen hänsyn till boxgrupper.	Grisarna hålls i sina respektive grupper. Ingen blandning.	Ingen gruppbehandling. Ingen hänsyn till boxgrupper.
Utbildning av slakteripersonal	Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg/djurhantering.	Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg/djurhantering.	Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg/djurhantering.	Utbildning i enlighet med bestämmelserna i lagen the Infektion Protektion Act och denna utbildning ska dokumenteras. Sådana kurser ska genomföras minst en gång årligen i QS-ordningen.	Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg genom EU-lagstiftning.	Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg genom EU-lagstiftning.	Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg genom EU-lagstiftning.

Livsmedelssäkerhet

Danmark har sedan 1993 haft en omfattande salmonellakontroll, som täcker hela kedjan från "jord-till-bord". Förekomsten av salmonella i det färska köttet är mycket låg. 2013 var förekomsten i danskt griskött 1,3 %, endast överträffat av Sverige, där förekomsten var 0 %. Det finns dock ytterligare garantier för den svenska marknaden, som säkrar samma låga salmonellaförekomst i både danskt och svenskt griskött. Förekomsten av salmonella i Danmark, Sverige och Polen bedöms vara mycket låg jämfört med de flesta andra europeiska länder. Enligt EU ska alla länder ha nationella övervakningsprogram för restämnen och resultaten från dem rapporteras in årligen. Sedan det danska övervakningsprogrammet startade 1985 har man inte funnit positiva prov av tungmetaller och pesticider i danskt kött, och endast vid ett tillfälle har man hittat hormoner.

	Danmark	Danmark / Storbritannien-produktion	Sverige	Tyskland	Polen	Nederländerna	Spanien
Salmonellakontroll	Övervaknings- och kontrollprogram för salmonella i hela kedjan sedan 1995, som omfattar foder, avelsbesättningar, sugg- och slaktsgrisbesättningar. Övervakningen på besätt-ningsnivå bygger på både serologisk och bakteriologisk provtagning. Offentlig deklaration av salmonellanivåer i besättningar med slaktsgrisar. Offentlig deklaration av salmonellaindex i avelsbesättningar. Offentlig deklaration av salmonellakategorier i alla besättningar. Ekonomiska påföljder för slaktsgrisbesättningar på nivå 2 och 3 och avelsbesättningar med högt index. Övervakning av färskt kött, inklusive provtagning av slaktkroppar av grisar på slakteriet (svabbprover från slaktkroppar).	Övervaknings- och kontrollprogram för salmonella i hela kedjan sedan 1995, som omfattar foder, avelsbesättningar, sugg- och slaktsgrisbesättningar. Övervakningen på besätt-ningsnivå bygger på både serologisk och bakteriologisk provtagning. Offentlig deklaration av salmonellanivåer i besättningar med slaktsgrisar. Offentlig deklaration av salmonellaindex i avelsbesättningar. Offentlig deklaration av salmonellakategorier i alla besättningar. Ekonomiska påföljder för slaktsgrisbesättningar på nivå 2 och 3 och avelsbesättningar med högt index. Övervakning av färskt kött, inklusive provtagning av slaktkroppar av grisar på slakteriet (svabbprover från slaktkroppar).	Obligatorisk nationell handlingsplan. Kontrollen inkluderar bland annat utfodring, avel, sugg- och slaktsgrisbesättningar. Sverige har nolltolerans gällande salmonella.	Kontroll via QSsystemet, omfattar foder, slaktgrisbesättningar och färskt kött.	Både EU-godkända och icke EU-godkända slakterier ska ha övervakning av förekomster i det färska köttet.	Kontroll via IKB systemet. Omfattar kontroll av slaktgrisbesättningar och färskt kött.	Ingen nationell handlingsplan. EU-godkända slakterier ska ha kontroll av färskt kött.
Förekomst av salmonella (färskt griskött)	Enligt EFSA:s EU One Health Zoonoses Rapport 2020 var förekomsten av salmonella i prover som tagits enligt EU:s processhygienkriterier 0,90 %. År 2021 var förekomsten i den nationella övervakningen 0,7 %.	Enligt EFSA:s EU One Health Zoonoses rapport 2020 var förekomsten av salmonella i prover som tagits enligt EU:s processhygienkriterier 0,90 %. År 2021 var förekomsten i den nationella övervakningen 0,7 %.	Nolltolerans, därmed ingen förekomst av salmonella i färskt kött. 0 % salmonellaförekomst 2008 (EFSA).	Enligt EFSA:s EU One Health Zoonoses rapport 2020 var förekomsten av salmonella i prover som tagits enligt EU:s processhygienkriterier 0,47 %.	Resultat saknas 1,3 % salmonellaförekomst 2008 (EFSA), före kylning.	Enligt EFSA:s EU One Health Zoonoses rapport 2020 var förekomsten av salmonella i prover som tagits enligt EU:s processhygienkriterier 2,6 %.	Resultat saknas Spanien deltog inte i EFSA:s baselineundersökning 2008.
Restsubstanser	Nationellt övervakningsprogram med omkring 10 000 myndighetsprover per år. (Enligt EU-regler ska man testa 0,05 % av antalet slaktade djur per år, vilket motsvarar 9 500 stickprovet i Danmark 2013). Därtill kommer ca 14 000 egenkontrollprover (2013) för antibiotikarester.	Nationellt övervakningsprogram med omkring 10 000 myndighetsprover per år. (Enligt EU-regler ska man testa 0,05 % av antalet slaktade djur per år, vilket motsvarar 9 500 stickprovet i Danmark 2013). Därtill kommer ca 14 000 egenkontrollprover (2013) för antibiotikarester.	Nationellt kontrollprogram enligt EU-lagstiftning.	Nationellt kontrollprogram enligt EU-lagstiftning.	Resultat saknas. 1,3 % salmonellaförekomst 2008 (EFSA), före kylning.	Nationellt kontrollprogram enligt EU-lagstiftning.	Nationellt kontrollprogram enligt EU-lagstiftning.
Förekomsten av restämnen - antal positiva prover (National Residue Monitoring Plans, Commission Staff Working Paper, 2010)	Fødevarestyrelsen (2021) Tillväxthormoner (A3): 0 Tungmetaller (B3c): 0 Antibiotika (B1): 1 Förbjudna ämnen (A6): 0 Pesticid (B3a): 0.	Fødevarestyrelsen (2021) Tillväxthormoner (A3): 0 Tungmetaller (B3c): 0 Antibiotika (B1): 1 Förbjudna ämnen (A6): 0 Pesticid (B3a): 0.	Tillväxthormoner (A3): 0 Tungmetaller (B3c): 0 Antibiotika (B1): 0 Förbjudna ämnen (A6): 1 Pesticid (B3a): 0	Tillväxthormoner (A3): 0 Tungmetaller (B3c): 282 Antibiotika (B1): 5 Förbjudna ämnen (A6): 2 Pesticid (B3a): 0.	Tillväxthormoner (A3): 4 Tungmetaller (B3c): 4 Antibiotika (B1): 5 Förbjudna ämnen (A6): 2 Pesticid (B3a): 0.	Tillväxthormoner (A3): 9 Tungmetaller (B3c): 0 Antibiotika (B1): 29 Förbjudna ämnen (A6): 0 Pesticid (B3a): 0.	Tillväxthormoner (A3): 0 Tungmetaller (B3c): 0 Antibiotika (B1): 6 Förbjudna ämnen (A6): 1 Pesticid (B3a): 2.