Det är först och främst fodret från de odlade markerna som grisarna äter, och sedan utsläpp av metan från den lagrade tamdjursgödseln, som är den viktigaste källan till växthusgasutsläpp vid produktion av griskött. Den direkta energiförbrukningen i stallen svarar bara för en liten del av klimatavtrycket.

Klimatpåverkan från grisstall kan t.ex. minskas genom en mer frekvent gödseltömning, vilket gör att mindre metan separeras från gödseln. 

Teoretiskt sett räknar man med att grisuppfödningens utsläpp av metan kan minskas med upp till 22 procent om frekvent utslussning utförs i 90 % av alla slaktgrisstall. Denna enskilda åtgärd kommer då att minska jordbrukets totala utsläpp med cirka 246 ton CO2-ekv., vilket motsvarar drygt 2 % av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. Det är naturligtvis inte gratis utan beräknas kosta branschen 15-18 miljoner danska kronor per år till följd av det extra arbetet. 

Dessutom kommer initiativ som val av foderråvaror och mer optimal fodersammansättning för grisarna samt nya moderna avelsmetoder att bidra till en kontinuerlig minskning av klimatpåverkan. Till exempel kommer de årliga avelsframstegen kontinuerligt att minska den totala foderförbrukningen för att föda upp en gris från födsel till slakt.