Klimatavtryck och grisuppfödning

Metan släpps ut som rapningar från mag- och tarmgas, när tamdjuren smälter fodret och när deras gödsel förvaras i stall och gödsellager.

Växthusgaser är en grupp gaser som innefattar koldioxid (CO2), metan (CH 4), dikväveoxid (N2O) m.fl. Att öka koncentrationen av dessa gaser i atmosfären gör att jordens totala temperatur stiger och därmed förändras klimatet på jorden. När vi till exempel producerar mat i form av mjölk, kött, spannmål etc., släpps metan ut som rapningar från mag- och tarmgas, när tamdjuren smälter fodret och när deras göd-sel förvaras i stall och gödsellager.

CO2-utsläpp från jordbrukets energiförbrukning (bränsle och elektricitet) står för endast ca 10 % av jordbrukets totala klimatavtryck. Dessutom finns det också ett direkt utsläpp av CO2 från dränerade humusrika låglandsområden, men detta utsläpp ingår för närvarande inte i jordbrukets officiella klimatavtryck. Dessa låglandsområden uppgår till upp till 170.000 hektar.

För att odla spannmål på jordbruksmark är det nödvändigt att tillsätta kväve i form av tamdjursgödsel eller kommersiell gödsel för att inte utarma marken. En negativ biverkning av det tilldelade kvävet är att det i jorden, via biologiska processer, bildas kväveoxid, som är en mycket potent växthusgas. Omvänt binder växterna också koldioxid via fotosyntes, som också är en del av klimatlösningen.

Läs även om minskning av grisstallets klimatpåverkan

Den relativa fördelningen av klimatavtryck när vi i Danmark föder upp en gris, från födsel till slakt: Preliminär beräkning av PORK-projekt med PEF-beräkning som grund. Därför uttrycks den relativa fördelningen i procent. Källa: SEGES, Landbrug & Fødevarer.