
Svanskupering får inte utföras rutinmässigt. Lagstiftningen tillåter dock att spädgrisar svanskuperas under djurets andra till fjärde levnadsdygn, men endast om det finns dokumentation om skador på svansar till följd av att kupering inte har utförts. I Danmark görs många försök så att svanskupering kan undvikas på sikt.
Lagstiftningen tillåter att spädgrisar svanskuperas under djurets andra till fjärde levnadsdygn, men endast om det finns dokumentation om skador på svansar till följd av att kupering inte har utförts. Dessutom ska andra åtgärder ha utförts för att lösa problemen med svansbitning – exempelvis ska det finnas tillräckligt med bök- och sysselsättningsmaterial och det ska inte vara för många grisar i stiorna. I Danmark får högst hälften av svansen kuperas, vilket det inte finns några regler om i EU-lagstiftningen.
Svansbitning kan medföra behandlingskrävande infektioner i svansen. Det gör att bakterier kan sprida sig från svansen och orsaka blodförgiftning och bölder på andra platser i kroppen, ofta i skelettet. Bölderna medför ofta att grisen måste kasseras vid slakt. Svansbitning kan därför innebära en ekonomisk förlust till följd av ökade utgifter för behandling samt minskad tillväxt.
Flera faktorer spelar in på förekomsten av svansbitning
Orsaken till svansbitningen är multifaktoriell och uppstår inte ur en eller några få element runt grisen. Man ser dock ett stigande antal (frekvens) svansbitningar om det är fel på grisens närmiljö, såsom drag, brist på bök- och/eller sysselsättningsmaterial, dålig ventilation och liknande.
SEGES, Videncenter for Landbrug, som ligger under Landbrug & Fødevarer, har i många år gjort försök för att klargöra orsakerna och sänka antalet svansbitningar så att svanskupering kan undvikas helt på sikt. Den danska grisbranschen anser dock att svanskupering är den säkraste metoden för att minimera risken för svansbitning. Det är ett förhållandevis litet ingrepp tidigt i spädgrisens liv, till skillnad från den risk som grisen löper för att utsättas för svansbitning senare under uppväxtperioden om den inte svanskuperas.

Kastration
Om hangrisar inte kastreras medför det en ökad andel slaktkroppar som avger en oangenäm galtlukt.
Read more about Kastration
Lösa suggor
Sedan 1980-taler har den danska grisbranschen haft fokus på lösgående suggor.
Read more about Lösa suggor
Spädgrisöverlevnad
Inom grisbranschen finns en bred enighet om att hög dödlighet är en välfärdsmässig och ekonomisk utmaning som man bör fokusera extra på.
Read more about Spädgrisöverlevnad
Bök- och sysselsättningsmaterial
I Danmark ska grisar ha både bök- och sysselsättningsmaterial som tillgodoser deras behov av att undersöka sina omgivningar och böka med trynet.
Read more about Bök- och sysselsättningsmaterial
Magsår
Magsår hos grisar beror på grisfodrets struktur och sammansättning. När bonden väljer foder ska hänsyn tas till både grisarnas maghälsa och miljön.
Read more about Magsår
Kontroll
Dansk grisproduktion har ett eget kvalitetsprogram som består av två delar: DANISH Produktstandard och DANISH Transportstandard.
Read more about Kontroll