Nyheter, 30. juni 2023
En klimatvänlig vardag i grisstallen
Vardagen i grisstallen är avgörande för hur stor klimatpåverkan är på ett kilo griskött. Det behöver inte vara förenat med extra kostnader.
Klimat och hållbarhet på agendan. Därför är det viktigt att ha insikt omhur vardagen i grisstallen påverkar klimatbelastningen samt undersöka möjligheterna att minska utsläppen.
Olika beräkningsmetoder för klimatavtrycket
Att beräkna klimatavtrycket är långt ifrån en exakt vetenskap och det finns flera olika beräkningsmetoder för klimatavtrycket. I den nationella sammanställningen är det fokus på vad som händer inom ett lands gränser. Exempelvis kommer tankning av drivmedel i en viss stad att belasta den nationella sammanställningen, medan samma sammanställning inte påverkas om tankningen i stället görs i en stad utanför det givna landets gränser. Klimatbelastningen är densamma i båda fallen – klimatet känner inga nationsgränser.
Det mest logiska är därför att ta itu med produktens klimatavtryck – ett kilo griskött – snarare än att tala om en minskning i den nationella sammanställningen. Inom grisuppfödning är det foder och gödsel som står för det största utsläppet av växthusgaser och det kan minskas genom att hantera gödseln klokt samt att säkerställa klimatvänligt foder.
Fakta:
- Bra produktionsresultat bidrar till att minska klimatpåverkan.Därför är en låg förbrukning av foder, många grisar per årssugga samt en låg dödlighet hos suggor fortfarande viktiga faktorer.
Gödslet måste ut i tanken ofta
Gödselhanteringen svarar för 17 % av klimatpåverkan från ett kilo griskött. Det utgörs främst av metan som bildas i stall och förvaring. Det mest effektiva sättet är att snabbt få ut gödseln ur stallet och transportera den till en biogasanläggning. Eftersom metanproduktionen är större i varm stallgödsel än i kall gödsel i gödseltanken är det bra att få ut gödseln snabbt. Det enklaste och mest effektiva, men också det mest tidskrävande, är att föra ut gödseln ofta. Tester har visat att det går att minska metanutsläppen per gris och dag med 45 % om gödseln förs ut varje vecka i stället för var 14:e dag. Att tillsätta syra till gödseln innan den pumpas över i gödseltanken är också ett effektivt sätt. Det fungerar både i stallet och i gödseltanken. Det sker nästan inga utsläpp från stall med mekanisk gödselavskiljning där gödseln förs bort dagligen, jämfört med gödselutslussning med rör.
Från 1 maj 2023 är det ett lagkrav på att föra bort gödsel varje vecka i alla slaktgrisstall.
Använd rätt foder och inte för mycket
Fodret är den största källan till utsläpp av växthusgaser och svarar för 65-70 % av den totala klimatpåverkan från ett kilo griskött.
Ju lägre foderåtgång desto lägre klimatpåverkan. Därför är det viktigt att alla grisar i stallet trivs och att det är en hög överlevnadsgrad bland både suggor och grisar.
Sett ur ett produktionsekonomiskt perspektiv är det förstås också vettigt att föda upp fler grisar med mindre foder. Dessutom ska fodret vara sammansatt så att mycket lite eller helst ingen palmolja ingår.
Sojamjölet som används måste vara certifierat. Genom att använda certifierat sojamjöl garanteras att det har producerats hållbart, ansvarsfullt och utan avskogning.
Slutligen måste den smältbara råproteinhalten i foderblandningen vara så låg som möjligt utan ekonomisk förlust.
Fakta:
- Växthusgas är ett samlingsbegrepp för metan, dikväveoxid och koldioxid.
- I grisstallen bildas metan, särskilt i gammal stillastående gödsel där bakterier bildar metan under syrefria förhållanden.
- Fodret leder till lustgasutsläpp eftersom fodret ses som ett indirekt uttryck för markdriftens klimatpåverkan.