Förmågan att göra världens livsmedelsproduktion mer hållbar

Det är en stor global utmaning inom livsmedelsområdet. Samtidigt ska maten produceras på ett långsiktigt hållbart sätt. Norden kan visa hur denna hållbara ekvation kan gå ihop.

Danske Svineslagterier, som ingår i Landbrug og Fødevarer, har tagit fram en ny rapport ”De globala utmaningarna för livsmedelsproduktionen och grisnäringen – hur kan Sverige och Danmark möta dessa tillsammans?” Den tar avstamp i EU:s livsmedelsstrategi ”farm to fork” och lyfter fram både möjligheter och utmaningar för livsmedelsnäringen och politiken. Rätt använt har grisproduktionen en given plats i ett hållbart livsmedelssystem.

Rundabordssamtal om ökad samverkan

Rapporten var utgångspunkt för ett rundabordssamtal i Stockholm nyligen med danska och svenska representanter från branschen, myndigheter och politiken. Samtalet handlade om att stärka relationerna mellan Sverige och Danmark så att länderna gemensamt ska kunna bidra till att lösa den här globala utmaningen inom livsmedelsområdet. Deltagarna tog avstamp i följande frågeställningar:

• Hur kan vi öka informations- och kunskapsutbytet kring hållbar grisproduktion? 
• Hur kan vi gemensamt främja export av varor och tjänster inom hållbar grisproduktion? 
• Hur kan vi främja utveckling av hållbar grisproduktion inom hela EU?

Det fanns en stor enighet bland deltagarna att de båda länderna kan bidra till den globala utvecklingen genom att samverkan inom hållbarhet, innovationer och livsmedelsexport. Ytterligare ett område som lyftas fram under samtalet var de båda ländernas framgångsrika arbete med att minska användningen av antibiotika.

Exportera kunnande

Även om de nordiska länderna ligger långt framme lyftes också fram att förväntningarna måste vara realistiska eftersom Norden inte kommer att klara av att förse hela världen med mat. Däremot går det att exportera det kunnande som finns i Norden om hur livsmedel kan produceras på ett hållbart sätt.

Ett exempel som lyftes fram var de danska initiativ inom avelsområdet som pågår i Kina och Indien för att göra grisarna mer klimatsmarta. I grunden handlar avelsarbetet om att producera mer för mindre vilket minskar utsläppen av växthusgaser. Det kan ske genom förbättrad fodereffektivitet eftersom grisen konsumerar mindre foder innan den slaktas. Ett annat exempel är ökad kullstorlek, vilket minskar utsläppen av växthusgaser från gödselhantering och behovet av foder till suggorna, eftersom färre suggor behövs för att producera samma antal grisar.

Långsiktiga förutsättningar

Vikten av lönsamhet och konkurrenskraft var också något som lyftes fram under samtalet. Det behövs en långsiktighet och stabilitet för att investeringsviljan ska öka, vilket skulle vara positivt för satsningar på både hållbarhet och djuromsorg. Här är det viktigt att både politik och banksektor kan ge sådana långsiktiga förutsättningar.
Sammanfattningsvis finns det stora möjligheter för de både länderna att samverka mer inom hållbar livsmedelsproduktion. De exempel som olika deltagare tog upp visar också på att det inte bara handlar om export av livsmedel utan också i hög rad export av kunnande och innovation.