Nyheter, 31. oktober 2023
Obalans när miljöaspekter ingår i NNR
De uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, publicerades i juni 2023. Rekommendationerna har debatterats mycket i både Norge och Sverige.
Norska experter har till och med dragit sig ur projektet på grund av ett för snävt synsätt på primärproduktionens klimatpåverkan. En huvudkritik är inställningen till vetenskap och olika typer av livsmedel. Det läggs alltför stor vikt vid att lyfta fram negativa konsekvenser av att producera och konsumera kött, utan att även nämna de positiva effekterna med kött. I stället främjas en växtbaserad kost, vilket i sig kan innebära både näringsbrist och miljömässiga nackdelar.
De uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, publicerades i juni 2023. Sedan 80-talet har denna publikation presenterat de bästa bevisen för vilka näringsämnen som är bäst för människors hälsa. År 2004 kompletterades råden med rekommendationer för fysisk aktivitet. I den senaste utgåvan inkluderas även rekommendationer på olika typer av livsmedel samt miljöaspekter.
Riktlinjer kräver ett faktabaserat tillvägagångssätt
Rekommendationerna fungerar främst som vetenskaplig grund för nationella kostråd. Eftersom de ligger till grund för mat som serveras inom skola, vård och omsorg i Sverige är det viktigt att råden baseras på korrekt fakta. Organisationen Svenskt Kött betonar bland annat vikten av att kostråden lyfter köttet som näringsrikt livsmedel, som säkerställer tillräckligt intag av näringsämnen. Dessutom är det viktigt att kommande kostråd baseras på gedigna analyser, som beskrivs i regeringens tilläggsuppdrag.
Det är Livsmedelsverket som har fått detta tilläggsuppdrag. Förutom näring och folkhälsa, ska myndigheten även överväga hur kostråden påverkar målet om att öka livsmedelsproduktionen i landet, vilka livsmedel som det finns goda förutsättningar att producera i Sverige samt landets försörjningsförmåga vid kris.
Dra nytta av Nordens jordmån
Även Landbrug & Fødevarer har synpunkter på de uppdaterade kostråden. Erik Kam, chefskonsulent, har diskuterat frågan med branschkollegor både i Danmark och Sverige.
- Vi ifrågasätter riktlinjer som leder till att de nordiska länderna måste ersätta lokal animalieproduktion med importerade proteinkällor. Det riskerar att få ett betydligt högre klimat- och miljöavtryck, betonar Erik Kam.
De nordiska länderna är särskilt väl lämpade att producera animaliskt protein. Åkermark har en begränsad potential för att producera växtbaserat protein i Norden. Istället odlas här främst spannmål, rotfrukter och gräs. Små idisslare och boskap, som NNR 2023 vill ha mindre av, använder betesmarker.
- Kött från dessa djur är ett utmärkt sätt att förvandla icke-odlingsbar mark, med korta växtsäsonger, till mat för människor. Kött är särskilt viktigt för barn, ungdomar, gravida kvinnor samt äldre och sjuka, som alla har ett ökat behov av näringsämnen, som enkelt kan tillgodoses med animaliska livsmedel, säger Erik Kam.