Foto: SEGES Innovation Centre

Foto: SEGES Innovation Centre

Gemensam metod för att beräkna fodrets klimatavtryck

En stor del av lantbrukets klimatavtryck kommer från tamdjursuppfödningen, där fodret utgör en stor del av det totala klimatavtrycket. Därför finns et stort fokus på att minska utsläppen av växthusgaser inom lantbruk och livsmedelsproduktion.

Den danska foderindustrin och lantbruket arbetar med att ta fram strategier för att utveckla och använda nya foderråvaror och foderkoncept som kan minska klimatpåverkan från tamdjursuppfödningen. Nu har den danska spannmåls- och foderindustrins branschorganisation, (DAKOFO) de danska foderföretagen och SEGES Innovation inlett ett samarbete och startat projektet Klimatavtryck från fodret.

Läs även: Lantbrukets digitala klimaverktyg

Databas ska beräkna foderråvaror
Projektet ska skapa ett gemensamt underlag och en metod för att beräkna och redovisa fodrets klimatavtryck. Projektet är baserat på The Global Feed LCA Institute, GFLI-foderdatabasen, som har stöd från den europeiska foderbranschorganisationen European Feed Manufacturers’ Federation. EU-kommissionen rekommenderar att man använder data som följer reglerna för Product Environmental Footprint (PEF) för att beräkna klimatavtryck för olika produkter. Databasen har utvecklats utifrån dessa regler. Därför är det naturligt att använda denna databas som underlag för att beräkna fodrets klimatavtryck. Dessutom finns möjlighet att senare bedöma klimatavtrycket från lantbrukarens försäljning av till exempel smågrisar, mjölk, ägg och slaktdjur.

Ett av projektets mål är att utveckla metoder och riktlinjer för implementering och vidareutveckling av foderdatabasen GFLI. Den ska fungera som ett robust underlag för att beräkna fodrets klimatavtryck i Danmark.

Foderdatabasen har utvecklats med information om över 1 000 foderråvaror från olika länder. Det finns fortfarande brister eftersom det tar tid att utveckla en globalt heltäckande databas. Projektet ska bidra till att kartlägga dessa brister. Därefter ska åtgärder genomföras för att ta fram livscykelanalyser (LCA) för utvalda foderråvaror. Det innebär att danskt lantbruk och dansk foderindustri kan bli ännu bättre rustade för att använda klimatdata på gårdarna.

Läs även: Ny klimatvinst i dansk grisuppfödning

Från jord till bord
Beräkningarna utgör en del av livscykelanalysen som bedömer vilken potentiell miljöpåverkan och resursförbrukning som är förknippad med ett livsmedel. I det här fallet är det produktion av foderråvaror och därmed framställningen av livsmedel som mjölk, fågel-, gris- och nötkött.

Syftet är att beräkna produktens hela livscykel från jord till bord i klimat- och miljöanalysen. Det handlar om att analysera hela livscykeln och inte bara fokusera på enskilda delar. Genom att se livsmedlen i ett livscykelperspektiv säkerställs att insatserna koncentreras där det ger största möjliga klimat- och miljönytta.

Målet med projektet är att få klimatoptimerade foderblandningar som i stort sett alla gårdar kan använda. Dessutom kan denna insats få stor effekt på livsmedels klimatavtryck och därmed också minska klimatavtrycket från tamdjursuppfödningen.

Läs även: Hållbart griskött - mer för mindre

Faktaruta:
Projektet ”Klimaaftryk på foderet” finansieras av Promilleafgiftsfonden for Landbrug.
Deltagare i projektet: SEGES Innovation, DAKOFO och företag från livsmedelsbranschen.

Syftet är att stödja lantbrukarens möjligheter att genomföra åtgärder som bidrar till en grön omställning av lantbruket med foder och utfodring som verktyg.
Projektet ska också ge underlag för klimatdeklarationer på foderråvaror och foderblandningar, samt att bidra med kunskap om foder så att lantbrukaren får bästa förutsättningar att genomföra förbättringar.

GLI-databasen, bygger på internationellt överenskomna regler för foderråvarors miljö- och klimatavtryck. Den europeiska foderorganisationen European Feed Manufacturers’ Federation, FEFAC, har koordinerat utvecklingen av databasen i Europa. DAKOFO, foderindustrin och SEGES är överens om att GFLI är framtidens verktyg för beräkning av fodrets klimatavtryck.