De nya åtgärderna mot avvänjningsdiarré

Sedan medicinsk zink fasades ut från danska grisgårdar den 26 juni 2022 har många letat efter nya metoder för att förebygga avvänjningsdiarré hos smågrisar utan att öka användningen av antibiotika. Därför samarbetar SEGES Innovation i tre projekt med olika universitet, institutioner och företag för att hitta sätt att förebygga avvänjningsdiarré.

Proteiner från lamor förebygger tarminfektioner

Ett av de projekt som kommit längst i sin utveckling är Ablacto+, som är nanokroppar som utvunnits från antikroppar. Nanokroppar hjälper till att binda bakterier som främjar diarré. De bundna bakterierna kan inte fästa på tarmslemhinnan utan utsöndras istället i avföringen, vilket gör att grisarna inte får diarré. Det är en tillsats i form av ett protein som ges till grisarna.

”Ablacto+ är en ny produkt som Bactolife ApS har utvecklat och som för närvarande testas vid Grönhøjs försöksstation. På lång sikt kan det bli ett alternativ till antibiotika när diarré uppstår hos smågrisar vid avvänjning. Proteinerna utvinns ur blod från lamadjur. Proteinet kan sedan kopieras i ett laboratorium hos Novozymes, som också är partner i projektet", säger Niels Jørgen Kjeldsen, chefskonsult på SEGES Innovation.

Det pågående projektet stöds av GUDP. Förutom Bactolife ApS, Novozymes och SEGES Innovation ingår även Danmarks tekniska universitet och Århus universitet i partnerskapet. Hittills har Ablacto+ testats vid Århus universitet i ett infektionsförsök där kolibakterier som orsakar diarré har förekommit. Grisarna som fick Ablacto+ i fodret hade en minskad förekomst av kolibakterier och en ökad tillväxt jämfört med kontrollgruppen. Projektet förväntas vara klart i slutet av 2022.

Vaccin mot avvänjningsdiarré utvecklas tillsammans med covid-19-vaccin

I ett annat projekt utvecklar Köpenhamns universitet, SEGES Innovation och vaccinföretaget AdaptVac ett vaccin mot avvänjningsdiarré. Här använder forskarna vid Köpenhamns universitet samma teknik som de använde för att utveckla det danska covid-19-vaccinet. Projektet kallas PIGVAC och har en budget på 14,7 miljoner DKK, varav 11 miljoner DKK är stöd från Innovationsfonden.

"Den tekniska plattform som används för covid-vaccinet kan användas för andra vacciner. Plattformen har gett humanvacciner med mycket lång skyddstid. Forskarna utvecklar vaccinerna genom att använda virusliknande partiklar till vilka antigener, dvs. det man vill skydda sig mot, kan kopplas på partiklarnas yta", säger Poul Bækbo, chefskonsult på SEGES Innovation, och fortsätter:

"När man sedan injicerar det i grisarna uppfattar kropparna det som ett virus och börjar producera antikroppar mot det som finns på ytan - nämligen spikproteiner, som vi känner igen från covidviruset."

Vaccinet ger grisarna ett långtidsskydd genom att stärka deras immunsystem så att de producerar antikroppar mot Lawsonia, Brachyspira och E. coli. Nästa steg i utvecklingen av vaccinet är att testa vaccinet i en produktionsbesättning av suggor, som sedan kan överföra antikropparna till sina smågrisar via råmjölken. Projektet beräknas vara klart i december 2023.